Kristina Liljestrand. Foto: Caroline Örmgård
Forskaren Kristina Liljestrand vid Chalmers har undersökt varför matindustrin och återförsäljare slänger nästan en kvarts miljon ton mat varje år. Hon har kommit fram till att mycket av svinnet kan stoppas med bättre logistik. Det skulle dessutom innebära mindre kostnader för livsmedelsbranschen.
För att förstå hur mycket mat som slängs årligen i Sverige berättar Kristina Liljestrand att man skulle behöva fylla 23 000 lastbilar. Om de står på rad så bildar de en sträcka på 43 mil, längre än fågelvägen mellan Stockholm och Göteborg.
– Mängden mat som kastas nuförtiden är otrolig. Det mesta kommer från konsumenter, men näst mest kommer från förluster i logistiken. Genom att förändra logistiken kan man se till att maten håller god kvalitet och håller längre när den når affären, säger Kristina Liljestrand.
LÄS ÄVEN: • Svenska butikers matsvinn kartlagt – skänka till välgörenhet bra alternativ
Hennes forskning är, enligt ett pressmeddelande från Chalmers, unik i sättet som den granskar matindustrins logistik. Kristina Liljestrand menar att det är många olika steg som är involverade i svinnet vilket gör det svårt för ett enskilt företag att på egen hand minska andelen mat som slängs. Det behövs samarbeten under hela vägen från produktionen till livsmedelshyllan.
Enbart produktionen av den mat som kastas varje år i Sverige motsvarar 2 miljoner ton koldioxidutsläpp, vilket är tre procent av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser.
LÄS ÄVEN: • Frankrike inför lag mot matsvinn
I sin forskning tittade även Kristina på hur transporten av livsmedel kan effektiviseras för att minska klimatutsläppen.
– Många logistiksystem är extremt stora och komplexa och det kan vara svårt att veta var man ska starta. Det ramverk jag utvecklat ger företag verktyg som gör att de kan se vilka faktorer i logistiksystemet som påverkar transportens utsläpp, säger hon.
Förutom mindre matsvinn och mindre utsläpp kan företagen även spara pengar på bättre transporter.
– Det är en större chans att de här verktygen används av företagen om man inkluderar den ekonomiska aspekten. Oftast går det ju hand i hand: om man jobbar med att minska sin miljöpåverkan sparar man även på kostnaderna, avslutar Kristina Liljestrand.
Källor: Chalmers och studien “Reducing the environmental impact of food products logistics systems”
Natursidan.se har beviljats stöd av Forskningsrådet Formas genom Erik Hanssons, Johan Linds och Marie Mattssons projekt ”Forskning om natur för alla”. Det här är en artikel inom detta projekt. Läs alla våra artiklar i serien via den här länken.
