Sveaskog ska skapa 100 våtmarker på fem år
Sveaskog har meddelat att de har en ”ny inriktning för klimat och biologisk mångfald”. En del av arbetet i denna riktning går ut på att skapa och återskapa våtmarker.
Det statliga skogsbolaget, som kritiserats hårt på sistone för sina avverkningar i renbetesområden, överskattad naturhänsyn och som fick Svenska greenwashpriset 2020, skriver att en av utgångspunkterna för den nya inriktning är att “hotet mot världens biologiska mångfald är lika akut som klimathotet”.
– Åtgärder för klimatet kan därför inte sättas före åtgärder för biologisk mångfald. En skogsmark med en försvagad biologisk mångfald är också mer känslig för klimatförändringar.
För att förbättra situationen ska Sveaskog inom fem år restaurera, skapa och återskapa 100 våtmarker i naturvårdande syfte i sina skogar. De menar att detta är bland de viktigaste insatserna för ett hållbart skogsbruk. Dessutom ses snabba resultat på de åtgärder som utförs. Ett exempel på åtgärd är att proppa igen diken så att vattnet stannar i skogen.
– Att återfukta högproduktiva dikade torvmarker dämpar avgången av koldioxid och har stor betydelse för klimatet. Våtmarkerna är generellt viktiga för den biologiska mångfalden. Genom rätt utfört arbete kan delar av dessa marker dessutom bli viktiga kolsänkor, säger Olof Johansson, skogspolitisk chef i Sveaskog.
Fler våtmarker i skogarna minskar också sårbarheten för bränder.
200 hektar stort exempel från Närke
Ett av dessa våtmarksprojekt görs tillsammans med länsstyrelsen och Naturskyddsföreningen i Örebro län. Där har man arbetat med att återställa ett 200 hektar stort våtmarksområde i Trunhatten i södra Närke, som tidigare var utdikad. Det är Sveaskog som äger marken, men projektet har letts av Naturskyddsföreningen.
– Mossar är förutsättningar för mycket av det vatten som finns i landskapen och har mycket viktiga klimatreglerande funktioner, säger David Tverling, projektledare för “Vatten och våtmark” på Naturskyddsföreningen i Örebro län.
Om två år ska Trunhatten även bli naturreservat.
Källor: Sveaskog och Naturskyddsföreningen Örebro län