Svampodling i skog kan försörja miljoner och lagra stora mängder kol

Det blir en allt viktigare fråga vad vi ska göra med jordens resurser och yta. Ska vi låta mer av skogarna växa och bli gamla för att bidra till kollagringen eller ska vi göra som skogs- och jordbruksindustrin vill och avverka dem för att få träprodukter eller större ytor med jordbruksmark? Globalt sett är efterfrågan på jordbruksmark den största orsaken till skogsavverkningen och sammanlagt förlorar världen 4,7 miljoner hektar (47 000 kvadratkilometer) skog per år.

En ny studie från University of Stirling visar att en effektiv metod att både bidra till försörjningen och ökad kollagring kan vara att odla ätbara svampar. Om avverkad skog skulle återplanteras med träd tillsammans med ätbara svampar som lever i symbios med träden skulle kollagringen öka med upp till 12,8 ton per hektar varje år (beroende på trädart och klimat). Det finns minst 900 sådana svamparter och forskarna nämner som exempel perigordtryffel och tallblodriska.

– Detta är en enorm fördel som innebär att vi kan bidra till att mildra klimatförändringarna. När vi jämförde den här metoden med andra stora livsmedelsgrupper är detta den enda som skulle ge sådana fördelar – alla andra stora livsmedelskategorier leder till utsläpp av växthusgaser under produktionen. Vi beräknar att om detta system kombineras med nuvarande skogsbruk skulle livsmedelsproduktionsnivåerna kunna bli enorma, säger Paul Thomas, professor vid University of Stirling.

Systemet skulle världen över kunna ge en näringsrik mat åt nästan 19 miljoner personer. Mat som dessutom inte innebär några utsläpp under produktionen. Tallblodriska har i experiment visat sig kunna ge över 1 000 kg skörd per år i tallskogar och enbart Kinas skogsbruk hade under de senaste tio åren kunnat odla ätbara svampar med en tillräcklig kaloriproduktion för att föda 4,6 miljoner människor årligen.

Sverige som exempel

Även Sverige tas särskilt upp i studien. Om det vid återplantering efter avverkningar även hade använts tekniken med att odla svamp hade det kunnat försörja 600 000 personer årligen, baserat på ett dagligt kaloriintag på 2 250 per person. Dessutom skulle kollagringen kunna öka med nästan 18 miljoner ton årligen. Som jämförelse stod inrikes transporter i Sverige för utsläpp på 15 miljoner ton under 2021.

Forskarna menar dock att tekniken fortfarande behöver utvecklas och att det behövs mer studier inom området för att göra verklighet av beräkningarna. Men potentialen finns där:
– Detta livsmedelsproduktionssystem är mycket skalbart, realistiskt och en potentiellt kraftfull väg för att binda växthusgaser. Det skulle bidra till den biologiska mångfalden och bevarandet globalt sett, utlösa socioekonomisk utveckling på landsbygden och ge ett incitament för ökad trädplantering med alla de fördelar som detta medför, säger Paul Thomas.

Läs även

• Igelkotts­taggsvamp förbättrar nerver och minnet
• Kalavverkning stryper energi för svampar
• Tips på ovanliga matsvampar
• Pedagogisk bok om svamparnas förunderliga liv
• Recension av omfattande verk om svampar
• Svenska forskare kan ha hittat 2,4 miljarder år gamla svampar

Källor: The Proceedings of the National Academy of Sciences och University of Stirling