Klimatklubbens initiativtagare. Från vänster: Maria Soxbo, Emma Sundh och Johanna Nilsson. Foto: Emily Dahl
Klimatklubben har på kort tid blivit en maktfaktor och en viktig plattform för att diskutera klimatkrisen, hållbarhetstänk och miljöfrågor. Natursidan intervjuar Emma Sundh om kommande planer och om “de vettigas riksförbund”.
Den 8 oktober, samma dag som IPCC-rapporten gjorde det ännu klarare att vi befinner oss i en klimatkris, lanserades Klimatklubben. De tre vännerna Emma Sundh, Maria Soxbo och Johanna Nilsson kände att de var tvungna att göra något.
LÄS ÄVEN: • Guide till att engagera sig för att rädda miljön
– Vi som är initiativtagare jobbar som influencers, har stora följarskaror och därmed en makt. Vi vill inte dribbla bort den makten på en massa bös när klimatfrågan knackar på med ganska tydlig kraft. Vi vill göra skillnad, medan vi kan. Dessutom tror jag att våra följare förväntar sig att vi – med makt – ska göra något. För effekten blir ju enorm, snabb – och fantastisk! berättar Emma Sundh.
Trion bakom Klimatklubben
Emma Sundh är utbildad samhällsreporter vid Södertörns högskola och har jobbat på en rad tidningar. Hon har också skrivit två böcker och driver livstilsbloggen Emmasundh.com med fokus på hållbarhet, återbruk och DIY.
Maria Soxbo är frilansjournalist och redaktör med en bakgrund inom livsstilsmagasin. Hon bloggar sedan 2007 om inredning och hållbarhet på Husligheter.se och grundade tillsammans med Liselotte Lundström bloggnätverket The Sustainable Society.
Johanna Nilsson är grundare och ägare av smyckesmärket JohannaN, har skrivit en bok om hållbart mode. Nu ägnar hon sig bland annat åt att föreläsa och blogga på www.slowfashion.nu.
Lite drygt tre månader senare har verkligen effekten blivit fantastisk. Klimatklubben har vuxit till att bli en av Sveriges största klimatcommunities med över 27 000 följare på Instagram, ungefär 15 000 följare på Facebook och de tre initiativtagarna har nyligen även skrivit under ett bokkontrakt.
Hur har det kunnat gå så här fort?
– Vi sladdade in i rättan tid. Vi lanserade – helt oplanerat ska tilläggas – på kvällen den 8 oktober, samma dag som FN:s oroande klimatrapport. Våra flöden var fyllda av klaustrofobisk klimatångest och vi öppnade en dörr ur det, ett sätt att kanalisera klimatångest till engagemang. Men också visade att vi var fler som var oroande och ville göra något. Men jag tror också att det handlar om att vi på ett enkelt sätt förklarar problematiken, men också ger alternativ till en lösning, berättar Emma Sundh.
LÄS ÄVEN: • Ny FN-rapport: Det är bråttom – uppvärmningen får inte överstiga 1,5 grader
Emma Sundh. Foto: Emily Dahl
Ni har sagt att målet var att skapa en normförskjutning så att det klimatsmarta blir normen. Tycker du att du ser sådana tendenser?
– Absolut! Bara under de senaste månaderna har vi sett en normförskjutning kring flyget, kring överkonsumtionsjippon som Black Friday och bara en sådan sak att årets julklapp blev det återvunna plagget säger en del om den normförskjutningen. Det har hänt otroligt mycket med klimatfrågan. Att Klimatklubben hamnade på Elles hetaste lista för 2019 är ett kvitto på klimatfrågans aktualitet. Att bry sig om planeten är inte en subkultur, det är de vettigas riksförbund. Vi är inte på något sätt ensamma om att ha bidragit till den här höstens normförskjutningar ska tilläggas – långt ifrån – men vi har helt klart varit med på ett hörn tillsammans med en rad andra outstanding.
Kan du ge något annat exempel på normförskjutning?
– En av de största normförskjutningarna har ändå varit att prata om klimatet, som allt fler gör nu än för bara ett halvår sedan.
Det görs inte minst i Klimatklubbens Facebook-grupp. Tillsammans med tio moderatorer och administratörer håller Emma Sundh, Maria Soxbo och Johanna Nilsson ett vakande öga över diskussionerna i gruppen. De avgör vilka ämnen som släpps igenom och försöker se till att det hålls en trevlig ton. Något de för det allra mesta lyckas med.
När det här skrivs diskuteras det mycket om en namninsamling till Coop att de ska sluta uppmuntra sina medlemmar att flyga, en kalasinbjudan som uppmanar gästerna att inte köpa presenter, starkt stöd för att använda jobbskatteavdraget till klimatarbetet och en diskussion om hur hårt ansatta de svenska skogarna och den biologiska mångfalden är. Det är en kraftig ström av inlägg som publiceras dagligen och de som inte får omedelbara reaktioner försvinner snabbt i mängden. Vissa ämnen diskuteras dock i dagar eller veckor.
Er Facebookgrupp har på kort tid blivit en maktfaktor och en viktig plats för att diskutera miljönyheter – vad skulle du säga är de vanligaste ämnena?
– Oj, det är högt och lågt. Men bilen är en återkommande fråga – med all rätt. Många är beroende av bil, men vill bli klimatsmartare på den punkten. Och palmolja, semestrar och mat. Äcsh, här finns allt. Styrkan i vår Facebook-grupp är att det finns så mycket kunskap och respekt från landets alla hörn. De har samlats kring vår tids viktigaste fråga och sin oro kring den och insett att de inte är ensamma. Känslan i den bubblan vill en inte lämna i första taget. Det är verkligen helt otroligt. Vi är enormt stolta, berättar Emma Sundh.
LÄS ÄVEN: • Andrea Söderblom-Tay: Så engagerar du dig för miljön
Är det något som förvånat er angående vad Klimatklubben blivit?
– Respekten för varandra, den goda tonen, de vettiga diskussionerna och att vi når så många olika människor – politiker, kändisar, experter, nyfikna, stad och landsbygd. Det är så jädra fint att se mötet mellan de som haft klimatglasögonen länge och de som nyss ställt in skärpan. Alla behövs.
Redan under 2019 kommer Klimatklubben även ut i bokform. Det är bråda tider just nu för Emma Sundh.
– Boken är som Klimatklubben extended. Vi pratar om problematiken, men ger också förhoppningsvis en del av lösningarna. Tillsammans ställer vi in skärpan på klimatglasögonen!
Vad har ni mer på gång framöver?
– Gah, så mycket! I februari ska bokmanuset in, och parallellt roddar vi våra vanliga jobb och Klimatklubben. I närliggande tid ligger en lunch med en partiledare för att snacka klimatet och därefter vill vi försöka jojobolla vidare samtalet med fler partiledare, för att hålla oss partipolitiskt obundna, men också för att vi har en vilja om att politikerna ska jobba tillsammans – oavsett partifärg. Vi har en hel lista på grejer vi vill genomföra. Klimatet behöver akut hjälp och det är lätt att vilja göra tusen grejer – gärna samtidigt. Men vi måste hålla över tid, så vi inte går in i någon – förvisso grön – vägg.
Läs mer om Klimatklubben:
• Instagram
• Hemsida
• Facebooksida
• Facebookgrupp
