Succé för vandrings­vägar ger ringar på vattnet

Fisken asp är klassad som nära hotad i rödlistan och är i behov av fortsatta insatser för att bibehålla sitt antal. Den finns bara kvar på ett fåtal platser i landet, framför allt i Mälardalen, Vänern med Göta älv, i Motala ströms vattensystem, samt i Emån och Dalälven. En av de största anledningarna till att asp har det svårt är att vattenkraftverk i vattendragen stoppar fisken från att nå sina lekområden där den reproducerar sig.

Men det har visat sig att fisken kan svara väldigt bra på insatser. Det blev tydligt i Fyrisån i Uppsala. Där togs vandringshinder vid Kvarnfallet bort 2007 och året efter fick även Islandsfallet en vandringsväg. Det sistnämnda ligger mitt inne i centrala Uppsala. Därmed kunde fiskarna vandra hela vägen från Mälaren för första gången sedan 1800-talet.

Osäkert om det skulle få effekt

Johan Persson på Upplandsstiftelsen berättar att de redan innan insatserna började med elprovfiske för att se hur mycket fisk som rörde sig i området och för att kunna jämföra med situationen efter att vandringsvägarna var på plats. Elfiske görs med en strömförande stav som stoppas ned i vattnet och bedövar fiskar och andra djur i närheten av staven. På så sätt kan fiskarna räknas utan att de får några skador.

– Fiskvägen var just för asp, det var det vi fick pengar för, berättar Johan Persson. Vi visste dock inte hur det skulle bli. Ingen asp hade kunnat ta sig förbi hindren på 150 år så vi trodde inte direkt att aspar skulle stå och vänta på att det skulle öppnas. Men vi blev positivt överraskade. Det visade sig att asparna simmade förbi omedelbart och redan första året hittade vi rom ovanför vandringsvägarna. Det gick så långt över förväntan att vi till och med trodde att det blivit något fel och att vi missat något, men allt stämde.

Har ni någon teori om vad som hänt?
– Ingen vet säkert, men troligen har det kommit upp aspar en bit i Fyrisån och lekt på det som finns, även om det inte var optimalt. Det kan vara grenar, kundvagnar eller vad som helst i ån. Kanske var det en restpopulation som kom från Sävjaån några kilometer bort. Där vet vi att aspen leker.

Ökad kunskap om asparna

Förutom elprovfiske började man också märka asparna för att se om de återkommer år efter år. Det installerades också en kamera för att se vad som simmar förbi. Undan för undan blev allt mer känt om asparnas förflyttning.

– Asparna är hemortstrogna. Har de börjat leka här kommer de tillbaka. Det finns några få undantag, några individer har bytt å, men i stort sett samtliga är trogna sin hemort.

De kunde också konstatera att aspen kan röra sig långa sträckor. Vissa simmade ut i Mälaren förbi Sigtuna på vandringar som var uppemot 18 mil. Varför vet man inte.
– Det är ett väldigt konstigt rörelsemönster eftersom det finns gott om käk åt dem på närmare håll. För att gynna aspen behöver vi med andra ord göra insatser i hela Mälaren.

Ny kamera visade succén

2016 installerades en ny kamera med bättre kvalitet som spelar in automatiskt om det rör sig något framför kameran. Efter det ökade kunskapen om vilka andra arter som nyttjar de fria vägarna i Fyrisån.

– Det var en formidabel succé. Då kunde vi verkligen se hur mycket fisk som går förbi: braxen, id, gädda, abborre, ål, öring, karp och ibland i stora stim.

Så man kan säga att vandringsvägarna byggdes för aspen, men gynnade många andra arter?
– Absolut. Det är en trafik på fiskarna som är helt fantastisk – en enorm fiskvandring. Det går knappt att räkna allt som simmar förbi. Det har varit stort att vara med om detta som akvatisk naturvårdare.

Arbetet har också varit väldigt publikt eftersom det sker mitt inne i centrala Uppsala – vad har det haft för fördelar?
– Det som är helt uppenbart är publiciteten för det akvatiska livet. Ibland pratar jag med hundra personer en dag när jag jobbar i Uppsala och det är poppis bland media. Jag kan hålla upp en fyra kilos fisk och berätta om vikten av levande vattendrag. Det ger en extra dimension att kunna visa folk – det är fantastiskt att kunna göra denna PR för fiskar och naturvård.

Aspens dag närmar sig

Detta visar sig inte minst under Aspens dag den 18 april. Då arrangerar bland andra Biotopia, Upplandsstiftelsen, Länsstyrelsen i Uppsala län och Uppsala kommun en rad olika aktiviteter vid Islandsfallet och Pumphuset i Uppsala. Dessutom blir det en livesändning som kan ses i hela landet.

Arbetet med aspen har blivit en sådan succé att det inte bara firas stort i Uppsala. Det har också gett ringar på vattnet i andra städer.

– När fiskvägarna byggdes fanns nästan inga sådana här vandringsleder i städer. Nu bygger man vandringsvägar runt om i landet. I Västerås har Svartån fått en väg. Man håller även på med en i Eskilstuna, har gjort en i Örebro och även högre upp i Fyrisån, avslutar Johan Persson.