Studie visar felaktig användning av termer om kollagring
Om du tycker det kan vara lite svårt att hålla isär begreppen när det pratas om kollager och kolinlagring så är du inte ensam. Enligt en ny studie har även forskare som skriver om ämnet problem med att använda dem korrekt.
Kol lagras i marken.
En ny studie från forskningsprogrammet EJP SOIL har analyserat 100 vetenskapliga artiklar om kol i marken för att se hur de använder begrepp som kolinlagring. Bara 4 procent av artiklarna använde korrekt definition av begreppet kolinlagring och 13 procent av dem likställde kolinlagring med kollager, vilket är direkt felaktigt.
Några vanliga begrepp och deras definitioner enligt forskarna
- Kollager: Storleken på kolförrådet
- Kolinlagring: Överföring av kol från atmosfären, genom växter till marken, där det lagras in och bidrar till en global ökning av markens kolförråd
- Negativa utsläpp: Nettoupptag av koldioxidekvivalenter av växthusgaser från atmosfären
Kan leda till fel politiska beslut
Den här begreppsförvirringen riskerar att få konsekvenser menar Thomas Kätterer, professor vid SLU och en av forskarna bakom studien:
– När man inte särskiljer begreppen kan det leda till att klimatpolitiska beslut inte leder till avsedda effekter vilket såklart är problematiskt.
Kan du ge några exempel på vanliga sätt att blanda ihop begreppen?
– Vanligt förekommande exempel på felanvändning av begreppen är att använda begreppet kolinlagring när man implementerar åtgärder som leder till lägre kolförluster från marken exempelvis mellangrödor eller minskad jordbearbetning.
Att flytta organiskt material är inte kolinlagring
Två andra exempel som Thomas Kätterer tar upp är att tillförsel av stallgödsel eller andra organiska jordförbättringsmedel skulle leda till kolinlagring, men det stämmer ofta inte.
– I princip all stallgödsel som produceras tillförs redan marken. Så om man tillför mera på ett ställe så blir det underskott på ett annat. Ett tredje exempel är att en åtgärd som höjer kolhalten i marken – till exempel vissa mellangrödor – kan leda till ökade utsläpp av lustgas. I värsta fall kan då de ökade utsläppen av lustgas ta ut den positiva klimateffekten av ökande kolhalter, förklarar Thomas Kätterer.
Äkta negativa utsläpp behövs
Även begreppet negativa utsläpp, som definieras som “nettoupptag av koldioxidekvivalenter av växthusgaser från atmosfären”, missförstås ibland och blandas ihop med åtgärder som ökar kolförrådet i kolrika marker. Det ger ofta en minskad kolförlust, som har en positiv klimatpåverkan, men den skapar inte negativa utsläpp.
– Vi behöver skapa negativa utsläpp genom ändrad markanvändning och skötselåtgärder för att kunna kompensera för de antropogena utsläppen som finns kvar i atmosfären även efter vi har nått målet om netto-noll-utsläpp 2045, säger Thomas Kätterer.
Vilka är de mest effektiva metoderna för att genomföra detta?
– Negativa utsläpp kan skapas genom förändrad landanvändning. Exempelvis beskogning av åkermark eller omvandling av åkermark till betesmark. Det kan även skapas genom förändrade skötselmetoder som inte leder till ökade utsläpp av andra växthusgaser. Exempelvis genom att hålla marken grön hela året, hög produktion, det vill säga allt som gynnar fotosyntesen, och växter med stora rotsystem.
Läs även
• Studie: Skydd av skog effektivt för klimatet
• Skogsbrukets klimateffekt har kraftigt underskattats
• Skogsavverkning släpper ut sex gånger mer än man tidigare trott
• ”Sverige och andra skogsrika länder tar inte klimathot från avverkning på allvar”
• Avverkad och bränd regnskog står för tredje största kolutsläppen i världen
• Svampar avgörande för att minska CO2-utsläppen
Källor: SLU och Global Change Biology
