Studie om duvhökars revir och första tid i livet

29 unga duvhökar försågs med lätta, moderna sändare för att forskare skulle kunna följa deras förflyttningar. Bland annat för att se om de skulle hålla sig i närheten eller om de skulle förflytta sig långa sträckor i jakt på lämpliga skogsmiljöer.

– Anmärkningsvärt nog flyttade de flesta av de flygga hökarna ett liknande avstånd på cirka 10 km efter att ha lämnat boområdet för att tillbringa sin första vinter som självständiga fåglar, skriver British Trust for Ornithology (BTO), som låg bakom projektet.

Expanderar långsamt och har olika preferenser

Varje ung duvhök etablerade sedan i genomsnitt ett vinterrevir på knappt 5 x 5 km och höll sig där under 90 procent av tiden. Att de unga hökarna inte rör sig längre bort från boet där de kläcktes än ungefär 1 mil innebär också att de expanderar långsamt.

Sändarna avslöjade också att vuxna duvhökar och unga honor helst höll till i miljöer med täta skogar. De unga hannarna föredrog dock öppnare jordbrukslandskap med inslag av träd. BTO tror att detta kan bero på att unga hannar oftare jagar små till medelstora fåglar som det finns fler av i dessa miljöer. Men efter ungefär ett år sökte sig de unga duvhökarna tillbaka till tätare skogar för att etablera revir som hålls året runt.

Positivt resultat

I Sverige finns duvhök i flera storstäder. Den är exempelvis relativt vanlig i Stockholm. I Storbritannien anser BTO att det kommer dröja innan den häckar i stadsparker, men framtiden ser ändå ljus ut.

– Spårningsutrustningen hjälpte verkligen till att undersöka den här artens anpassningsförmåga till livsmiljöer utanför de förväntade stora skogarna, vilket tyder på att det är mycket sannolikt att duvhöken kommer att utvidga sitt utbredningsområde. Med minskad förföljelse och fortsatt tillgång till viktiga bytesdjur som grå ekorre och ringduva ser framtiden ut att vara säkrad för att dessa dynamiska jägare ska häcka i Storbritannien, säger Ian Henderson, chefsforskare vid BTO.

Svenska häckningsplatser ”i princip alltid hotade”

De svenska duvhökarna har inte en lika stabil utveckling och arten är klassad som ”nära hotad” i rödlistan. Svensk fågeltaxering skriver att 2023 var ett svagt år för duvhöken med ”de lägsta indexen hittills”. I norr minskar beståndet medan det är mer stabilt i söder. I Finland minskar också duvhöken under samma tid.

SLU Artdatabanken skriver så här om hoten mot det svenska beståndet:

– Något omedelbart hot mot duvhöken föreligger inte, men rapporterna om nedgång är starkt oroande och mycket tyder på att den påverkas negativt av det moderna skogsbruket. Eftersom duvhöken helst häckar i gammal, slutavverkningsmogen skog, är dess häckningsplatser i princip alltid mer eller mindre hotade.

Källor: BTO och International Journal of Avian Science