Studie: Även småskalig rewilding kan hjälpa klimatet

– Klimatförändringarna ses vanligtvis bara som ett av flera hot mot vilda djurarter. Vi upptäckte dock att bevarandet av vilda djur och växter – så att arterna kan fylla sina funktionella roller i ekosystemen – erbjuder en outnyttjad potential som en lösning på klimatförändringarna. För att avvärja de förvärrade effekterna av klimatförändringen kan det räcka med en genuin och snabb investering i att återetablera arter, i kombination med insatser för att stoppa avskogningen och återskapa försämrade vildmarker samt en övergång till förnybar energi, säger Andrew Tilker, koordinator för bevarande av arter på Re:wild och medförfattare till artikeln.

Studien, som skrevs av 15 forskare från åtta länder och publicerades i Nature Climate Change, visar att vilda djur är så bra på att gynna kollagringen att skydd och återetablering av enbart nio arter (eller artgrupper) skulle underlätta att lagra hela 6,41 gigaton koldioxid årligen. Dessa arter är havslevande fiskar, valar, hajar, gråvarg, gnuer, havsutter, myskoxe, afrikansk skogselefant och amerikansk bison. Tillsammans skulle denna satsning kunna utgöra en stor del av det globala målet att suga upp 500 gigaton av kol från atmosfären till år 2100.

Exempel från hela världen

Hur fungerar då detta i praktiken. Forskarna lyfter flera exempel:

Havsuttern äter sjöborrar och andra ryggradslösa djur som i sin tur äter tång. På så sätt bidrar havsuttrarna till att bevara och återställa tångskogar och dessa binder stora mängder kol. Bara genom att skydda och återetablera havsuttrar kan man underlätta lagringen av 5,2 miljoner ton kol per år.

Gnuerna i Serengeti bidrar med sitt betande av gräs till att minska risken för och intensiteten hos skogsbränder som släpper ut kol i atmosfären. Sedan gnupopulationen har återställts från sin lägsta nivå på 1900-talets början har kollagringen i Serengeti ökat med 4,4 miljoner ton årligen.

Skogselefanter i Kongodeltat äter frön från träd som är särskilt effektiva på att lagra kol. När de sedan bajsar ut dem bidrar de till fröspridningen. Dessutom trampar de ner undervegetationen för att ge plats åt träden att växa sig stora. Om elefanterna återigen blir lika många som de en gång var i nationalparker och skyddade områden i regionen skulle den årliga lagring av kol öka med 13 miljoner ton kol.

Varg nyckelart i vår region

I boreala skogar, vilket Sverige till stora delar består av, är det framför allt varg som nämns som en nyckelart för kollagring, men även älg och bäver lyfts. Vargar har potential att bidra till ökad kollagring på hela 260 miljoner ton årligen, bland annat genom att förbättra jordlagrens stabilitet och kollagring, ökad växtlighet ovan marken och ökad sammanlagd mängd kol i sina livsmiljöer.

Den absolut största delen av de 6,41 gigaton per år som forskarna kommit fram till beräknas havslevande fiskar stå för; runt 5,5 gigaton. Men här räknas tusentals arter över betydligt större områden än de landlevande djuren i rapporten. Fiskar har dock möjlighet att ge snabb effekt om mänskligheten skulle sluta med överfisket och införa det utlovade skyddet av 30 procent av haven och där även förbjuda fiske.

Många andra fördelar

Dessa insatser gynnar såklart inte bara klimatet. De minskar också risken för förlust av biologisk mångfald, skapar friskare ekosystem som ger mänskligheten renare luft, rent vatten och hjälper många länder samtidigt att nå sina klimatmålen.

Det måste inte heller stanna vid dessa exempel på arter även om forskarna pekar ut dem som de mest effektiva. Ju fler nyckelarter som återfår en rik population desto större blir de positiva effekterna. Eller som Wes Sechrest, chefsforskare vid Re:wild uttrycker det:
– Vi behöver inte långsökt teknologi och vi behöver inte återuppfinna planeten. Vi behöver bara återförvilda den.

Frans Schepers, verkställande direktör för Rewilding Europe och medförfattare till artikeln
– För att dra nytta av denna enorma potential krävs en förändring av tankesättet inom vetenskap och politik. Det är bråttom eftersom vi förlorar populationer av många djurarter samtidigt som vi upptäcker i vilken utsträckning deras roll i ekosystemen kan möjliggöra koldioxidinfångning och -lagring. Det har visats i både Europa och Nordamerika att många av dessa arter kommer tillbaka om vi bara tillåter dem.

Läs även

• Myror är en nyckelart för att återskapa skogar
• 20 nyckelarter för att återskapa natur och biologisk mångfald
• Lovande förutsättningar för svarta storkens återkomst
• Ed Sheeran återförvildar Storbritannien
• Vildåsnor släpps ut för att återskapa ekosystem
• Projektet att göra Danmark vildare är i gång
• Världens ekosystem saknar stora växtätare
• Storbritannien satsar på rewilding med rovdjur
• Visenter strövar åter fritt i Bulgariens berg

Källa: Re:Wild