I en ny studie från Botswana visade sig en tredjedel av 600 testade akut hotade vitryggiga gamar ha förhöjda halter av bly i blodet. Extra höga halter fann forskarna under jaktsäsongen och i områden med storviltsjakt. Samma fenomen har upptäckts bland annat hos Sveriges kungsörnar.
– Vi blev chockade över hur utbredd blyförgiftningen var för den här populationen och hur tydligt de förhöjda nivåerna kan kopplas till fritidsjakt, säger Arjun Amar, forskningsledaren från University of Cape Town’s FitzPatrick Institute of African Ornithology.
LÄS ÄVEN: • Ny studie: Afrikas gamar på väg att utrotas
Vitryggig gam är en akut hotad art som minskat med hela 90 procent på 55 år enligt Internationella Naturvårdsunionen (IUCN). Liknande utveckling har de flesta gamar i Afrika och de största hoten är förlorade livsmiljöer, att de äter av förgiftade byten och att de skjuts, ibland av tjuvjägare för att inte gamarna ska avslöja deras position. Den nya studien visar att även blyförgiftning från storviltsjakt är en betydande faktor.
Gamarna äter av de skjutna djuren från storviltsjakten och får därmed i sig bly från kulorna. Forskarna menar att ett stopp för blyammunition skulle vara ett av de enklaste sätten att minska hoten mot Afrikas gamar.
LÄS ÄVEN: • Krönika: Nu måste bly förbjudas i jaktammunition
Blyförgiftning från ammunition är något som drabbar fåglar och andra djur över hela världen. Det finns en tydlig koppling mellan blyammunition och minskande andpopulationer i Storbritannien. Världens enda bergspapegoja, som lever i Nya Zeeland, närmar sig utrotning och blyförgiftning är en av anledningarna. Här i Sverige, där blyammunition står för 90 procent av försäljningen inför älgjakten, slår blyammunitionsanvändningen hårt mot våra kungsörnar och i Frankrike är blyförgiftning en av de största dödsorsakerna för landets gamar.
Det finns dock lyckade exempel. Tack vare förbud mot blyammunition har exempelvis situationen förbättrats tydligt för kalifornisk kondor.
Gamar fyller en viktig funktion i ekosystem genom att ta hand om kadaver som annars riskerar att sprida smittor så som rabies.
Källor: Science Daily och University of Cape Town