Jordbruket i Sverige måste börja anpassa sig till klimatavtalet. Foto: Maths Nilsson
Om EU:s växthusgasutsläpp ska minska med 40 procent, som klimatavtalet i Paris gjorde gällande så kommer det ställas nya, utmanande krav på det svenska jordbruket, som idag står för ungefär 13 procent av Sveriges utsläpp av växthusgaser. Framför allt kommer de från nötkötts- och mejeriproduktion.
– Utan att överdriva vill jag påstå att nötkött blir knepigt, säger Ulf Sonesson, forskare och docent vid Sveriges tekniska Forskningsinstitut, SP till tidningen Land.
Ulf Sonesson drev ett projekt där potentialen att minska klimatutsläppen för ost, mjölk, nötkött, griskött, kyckling och vetebröd studerades hela vägen till butik. Han kom fram till att möjligheterna för att minska klimatpåverkan för de här produkterna var mellan 10 och 50 procent och att vissa svenska lantbruk redan är nära målet. De stora klimatvinsterna kan göras i det som kallas primärproduktionen, det vill säga exempelvis boskap innan slakt och odling, skörd och torkning av spannmål på gården.
– Mellan 50 och 90 procent av förbättringarna åstadkoms genom åtgärder i jordbruket, säger han.
Ulf Sonesson berättar att kornas metanutsläpp är “svåra att komma runt, hur mycket nytta de betande djuren än gör för den biologiska mångfalden”, men att det finns mycket som kan förbättras inom nötkötts- och mjölkproduktionen och att det kommer behövas för att Sverige ska följa klimatavtalet i Paris.
Källa: Land
