I en fårhage ungefär mittemellan Örebro och Norrköping vaktas fåren av två enorma mastiffhundar. De väger tillsammans 160 kilo och beskrivs som en “idealisk lösning” för den som har tamboskap i rovdjursmarker.
De stora hundarna lever med fåren och håller sig lugna så länge det inte är några rovdjur i närheten, men mastifferna jobbar aktivt med att hålla dem på avstånd med hjälp av urinmarkeringar och skall.
På nätterna, när många rovdjur är aktiva, låter hundarna höra sina skall betydligt oftare för att hålla vargarna undan. Hittills har det fungerat bra och de har motat bort vargar som varit på väg in i hagen vid minst ett tillfälle, enligt ägaren Mia Ajax Björk.
– Det här är ett förträffligt sätt att överbrygga snedställda diskussioner i den pågående rovdjursdebatten. Med den här typen av vakthund blir det ett naturligt samspel mellan natur och människa, säger hon.
Det finns även mastiff-hundar som används för att skydda får i Jönköping.
I länder som Spanien, Schweiz och Tibet är mastiffhundar vanliga för att vakta boskap, men i Sverige finns hittills bara nio individer.
Att använda sig av boskapsvaktande hundar i Sverige har granskats av Viltskadecenter och de skriver så här i en broschyr:
– Det råder inga tvivel om att den här traditionella metoden fungerar, men den kräver att förutsättningarna är goda. Förutom medfödda anlag att vakta krävs rätt uppfostran och träning. Även en rad andra faktorer kommer att påverka i vilken utsträckning metoden fungerar i olika djurbesättningar eller samhällen, till exempel rovdjurstryck, antal tamdjur som ska skyddas, terrängen som djuren betar i, grannar och samhällets inställning till hundhållning. Många hundar, men inte alla, blir duktiga boskapsvaktande hundar. Ungefär 60 % av hundar som sätts in i systemet kommer att fungera i sin roll som arbetande hund.
Källa: Norrköpings Tidningar och Viltskadecenter