Stora havsområden öppnas nu för gruvdrift – “varför tänker vi ens tanken?”

Den industriella exploateringen av havets botten eskalerar. I dagsläget har 1 miljon kvadratkilometer av havsbotten sålts ut till gruvdrift. En ny rapport från Greenpeace visar att den nya industrin drivs av ett fåtal företag från världens rikaste länder och att deras verksamhet kommer drabba både fattiga länder och den känsliga marina naturen.

– Mitt i en kris för klimatet och naturen, när global ojämlikhet försämras – varför tänker vi ens tanken att riva upp havsbotten för att skapa vinst? Djuphavsbrytning är fruktansvärda nyheter för klimatet och stör viktiga kolsänkor i havet, äventyrar livsmedelssäkerheten och försörjningen för människor. Dessutom hotas ekosystem som vi knappt förstår. Vissa företag som driver denna riskfyllda industri talar bokstavligen på uppdrag av FN-länder. Det är häpnadsväckande. Det djupa havet, världens största ekosystem, måste förbli opåverkat av gruvindustrin, säger Louisa Casson, från kampanjen Protect the Oceans.

Gynnar ett fåtal
I januari 2021 ska FN-organet International seabed authority (ISA) besluta om framtiden för djuphavsgruvdrift. Greenpeace menar att det sker i en för omvärlden helt dold process, men att de lyckats spåra inblandade företag och investerare som innehar nästan en tredjedel av kontrakten för gruvbrytning i djuphavet.

– ISA är tänkt att skydda haven och de gör inte sitt jobb, fortsätter Casson. Det är avgörande att regeringar upprättar ett globalt havsfördrag 2021 som kan leda till marina reservat runt om i världen, fritt från skadliga mänskliga aktiviteter, istället för att öppna ett nytt område för miljöförstörelse.

Vill slippa insyn
Flera av de inblandade företagen har kopplingar till olje- och gasindustrin och stöttas av regeringar. De försöker få igenom regelverk som hindrar insyn och som ger frihet under ansvar.

– Den potentiella vinsten från djuphavsgruvdrift kommer sannolikt att gynna en handfull företag i världens rikaste länder, medan små utvecklingsländer och ö-stater som Tonga och Kiribati får bära ansvaret och ta de huvudsakliga finansiella riskerna, skriver Greenpeace i ett utskick.

Greenpeace arbetar nu tillsammans med andra organisationer och stater för att FN ska upprätta ett globalt havsavtal som möjliggör skyddet av minst 30 procent av våra hav istället för att öppna upp för ökad industriell gruvdrift på havsbotten.

I dagsläget har en yta som motsvarar mer än två Sverige öppnats upp för gruvdrift åt framför allt företag från Nordamerika och Europa, som bland annat tillhör olje- och vapenindustrin. Greenpeaces granskning visar att flera länder baserar sina beräkningar av det ekonomiska värdet i djuphavsgruvdriften enbart på industriernas egna siffror. Dessutom avslöjas att flera nyckelpersoner för havsbottengruvindustrin är före detta politiker och ministrar.

Källor: Greenpeace och rapporten “Deep trouble – The murky world of the deep sea mining industry“