En ny internationell studie har kommit fram till att populationer av stora däggdjur gynnar övrigt djur- och växtliv, men kan också öka kollagringen och motverka upptining av permafrosten. De har därmed en viktig roll i att motverka klimatförändringar.
Studien är gjord av ekologer från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Utrechts Universitet, Nelson Mandela University och University of New Mexico och publicerades i tidskriften Philosophical Transactions of the Royal Society B. Forskarna kommer bland annat fram till att när gnuerna ökade i antal under senare delen av 1900-talet påverkade de slättområden i sådan omfattning att de gick från att vara en källa till koldioxidutsläpp till att nu lagra mer kol än vad som avges.
LÄS ÄVEN: • Vilda djur utgör bara 4% av alla däggdjur – resten är boskap och människor
Över huvud taget visar det sig vara effektivt att återställa populationer av stora däggdjur, med en vikt på minst 40 kg. Så kallad “rewilding”, förvildningsåtgärder, kan ha “en dämpande inverkan på klimatförändringen, bland annat genom inlagring av stora mängder koldioxid i ekosystem”.
LÄS ÄVEN: • Ny studie: Stora rovdjur begränsar sin egen population
– Ny forskning visar att förluster av stora däggdjur kan orsaka en tioprocentig minskning av koldioxidinlagringen i tropiska skogar i vissa delar av världen. Att återställa och bevara tropiska skogar är en ofta framförd strategi för att motverka den globala uppvärmningen, och det verkar som att “förvildning” kan göra denna strategi än mer effektiv, säger Joris Cromsigt, som är ekolog och verksam vid SLU och Utrecht University, och förstaförfattare till artikeln.
LÄS ÄVEN: • Främmande ”megafauna” gynnar artrikedomen
Stora däggdjur är också viktiga när det gäller spridningen av frön från tropiska lövträd. Det gäller inte minst träd med hård ved som lagrar mycket ved och som har stora frön. För dessa träd är däggdjuren ännu viktigare för fröspridningen.
LÄS ÄVEN: • De återintroducerade bisonoxarna i Alaska fyller viktig funktion
Även här uppe i norr gör stora däggdjur en viktig insats för klimatet enligt Joris Cromsigt.
– På nordliga breddgrader lagras mycket kol i ständigt tjälad mark, permafrost. Under global uppvärmning tinar permafrosten, vilket frigör betydande mängder växthusgaser. En av uppvärmningens följder är att buskar blir ett allt vanligare inslag på tundran, och de mörkare buskarna absorberar mer solvärme än gräs, vilket påskyndar upptiningen av permafrosten och leder till mer uppvärmning. De stora betande däggdjuren i den nordliga faunan, till exempel ren, myskoxe och Przewalskis häst, kan motverka förbuskningen av tundran. Att återinföra dessa däggdjur där de har försvunnit kan alltså också bidra till att bekämpa global uppvärmning.
Forskarna bakom studien avslutar sin sammanfattning med en uppmaning.
– Ur vårt perspektiv är det bråttom eftersom vi håller på att förlora jordens sista stora däggdjur och med dem ett alternativ till vad vi kan göra åt klimatförändringarna.
Källor: SLU och “Trophic rewilding as a climate change mitigation strategy?“