Stora byggplaner i viktig grön korridor i Stockholm
Var för sig verkar byggplanerna kanske inte vara så stora, men tillsammans utgör de ett hot mot en av Stockholmsområdets gröna kilar. Naturföreningar som engagerat sig i frågan är irriterade över att inte projektens konsekvenser vägs samman utan bedöms enskilt. Då riskerar effekten av dem att underskattas.
Avspärrningen rakt igenom Hammarbyskogen.
En grön korridor eller grön kil är ett naturområde som kopplar samman livsmiljöer för djur och växter så att de har möjlighet att förflytta sig och hitta nya lämpliga områden. Utan gröna korridorer stoppas många arter från att förflytta sig i landskapet. Internationella naturvårdsunionen IUCN skriver att det är “av största vikt” att världen tar fram ett globalt upplägg för hur man kan bevara sammanlänkade naturområden för att bevara den biologiska mångfalden.
I Stockholm har bland annat Naturskyddsföreningen varit initiativtagare till att skydda de gröna kilarna som man menar “ger stockholmarna en fantastisk tillgång på natur på nära håll”. Men föreningen varnar också för att exploateringstrycket i storstaden är stort och att “nyexploateringar naggar bit för bit de gröna kilarna i kanten”. För att uppmärksamma vikten av dem har man även inrättat “Gröna kilararnas dag”, som i år infaller den 14 maj.
Karta över området som påverkas av minst tre byggprojekt:
1. Längs med Hammarbyvägen planeras 400-500 bostäder och 4000-5000 arbetsplatser, ett hotell och en förskola.
2. Söder om där det står Hammarbyskogen ska det byggas 400 bostäder, en grundskola, en förskola och ett parkeringsgarage.
3. Vägarna precis väster om “Hammarbyskogen” är nu avspärrade med stängsel åt byggtrafiken till arbetstunnel.
De rosa vägarna går under jorden i berget. Källa: Open Street Map
Naturreservatskandidat
En av de gröna kilarna kallas för Tyrestakilen och kopplar samman stora skogsområden från Tyresta nationalpark i söder via Alby naturreservat, Nackareservatet och in mot Årstaskogen i centrala Stockholm. Här ligger Hammarbyskogen i en av de smalaste delarna av kilen. Området är så pass viktigt att elva naturföreningar vill att det ska bli ett naturreservat för att skydda naturvärdena och den gröna kilen.
Det är inte bara naturföreningar och boende i området som värdesätter naturområdet högt. “Nästan hela kilens yta omfattas av olika riksintressen”, skriver Regionplane- och trafikkontoret i en informationsbroschyr. Konsultbolaget WSP, som utförde en analys över området på uppdrag av Stockholms stad, skriver att Hammarbyskogen är viktig “ur ett stadsövergripande perspektiv” och “av speciell vikt för kopplingen västerut mot Årstaskogen”, samt att det är ett “viktigt område att förstärka”, exempelvis med trädplanteringar och att bevara grönområden och nämner särskilt att det finns eklevande insekter, tofsmes och vanlig padda i området.
Stora planer i smal grön kil
I Hammarbyskogen planerar dock Stockholms stad stora exploateringar på trädens och naturområdenas bekostnad. När de beskriver arbetet och att man ska “överbrygga barriärer” så verkar det snarare vara naturen som är en barriär och att det är bebyggelsen som ska “kopplas samman”.
I Sjöstadshöjden, längs Hammarbyvägen och en bit upp i Hammarbyskogens nordvästra sida (se karta här ovan), ska det bland annat byggas 400-500 bostäder, 4000-5000 arbetsplatser, ett hotell och en förskola. Sydväst om Hammarbybacken ska det byggas 400 bostäder, en grundskola, en förskola och ett parkeringsgarage. Dessutom ska en ny tunnel sprängas fram i området för att hantera dagvatten och spillvatten och till denna har redan en arbetstunnel öppnas mitt i skogen.
– Konsekvenserna av de två detaljplaneförslagen (Sjöstadshöjden och Hammarbyskogen) innebär att en redan sårbar spridningskorridor för arter blir mycket kraftigt negativt påverkad. Hammarbyskogen kommer att utsättas för fragmentering då den decimeras mycket från två håll i den direkta exploateringen och därtill försvagas spridningskorridoren indirekt genom att förflyttande arter möter blockerande huskroppar, hårdgjorda ytor, staket/hinder runt husen, störande ljusföroreningar med mera, säger Anders Tranberg, ordförande i Stockholms Naturskyddsförening.
Vägen för byggtrafik skär rakt igenom skogen och trafikeras frekvent av stora lastbilar.
Även boende i området är starkt kritiska. Birgitta Palmertz, bor i Hammarbyhöjden och har engagerat sig i det populära skogsområdet.
– Man tar bort en grön kil mellan Årstaskogen och Nackareservatet – det är väldigt allvarligt. Här har man en gammelskog precis utanför tullarna och så tar man och minimerar den till ingenting. Hur fasiken kan man göra så i dagsläget med tanke på klimat och biologisk mångfald. Det borde bli ett stopp på det här.
Protesterna mot planerna har varit många. Demonstranter har tältat i området, Extinction Rebellion, Greenpeace och Skydda skogen har varit på plats, man har inventerat naturvärden, granskat dokument och kontaktat politiker, boende i området och ansvariga byggbolag.
– Jag tror att de börjar förstå hur mycket skogen betyder för oss som bor här. Många har flyttat hit för närheten till naturen, säger Birgitta Palmertz.
Uppdelade planer döljer helheten
Flera som Natursidan pratat med angående byggplanerna menar att det är en medveten strategi från stadens sida att dela upp exploateringsplanerna i många mindre delar och under olika tidsperioder för att det ska bli svårare att få en överblick över den totala påverkan. Det är inte lika enkelt att se hur ett bygge den närmaste tiden påverkar helheten om man inte tänker på att det är många byggen och vid olika tidsperioder som tillsammans innebär en stor exploatering. De långsiktiga planerna kommer utan tvekan att strypa den gröna kilen allt mer.
I området finns en hel del små våtmarker där grodor leker om våren.
– Det finns en oro för att många byggprojekt kommer kopplas samman allt mer. De är samplanerade, men delas upp i olika planer och det är en ful strategi. Det försvårar våra demokratiska möjligheter att kunna påverka, säger Birgitta Palmertz.
Anders Tranberg tycker att det är mycket problematiskt att de två detaljplanerna tycks bedömas var för sig som enskilda projekt när det är uppenbart att Hammarbyskogen kommer att påverkas i stor omfattning.
– Det är helt nödvändigt att göra en samlad miljökonsekvensbeskrivning eller motsvarande utredning av de två detaljplanerna för att få en rättmätig genomlysning av den totala miljöpåverkan av de två detaljplanerna. I detta fall är kumulativa effekter i hög grad närvarande och det gör det särskilt motiverat att ta ett helhetsgrepp om samtliga exploateringar i Hammarbyskogen. Att inte bedöma planerna sammantaget riskerar att påtagligt underskatta de negativa effekterna på Hammarbyskogen och dess naturvärden.
Populär skog avspärrad
I dagsläget är skogen i stort sett avspärrad på mitten i ytterligare ett byggprojekt. Så kommer det vara i minst fyra år då en arbetstunnel för en dagvattentunnel ska öppnas mitt i den känsligaste delen av skogen. Valet av platsen för öppningen till arbetstunneln utestänger både människor och djur från att vistas i stora delar av Hammarbyskogen eftersom det satts upp stängsel längs med en mycket frekventerad gång- och cykelväg. Här ska tunga lastbilstransporter med sprängsten framföras.
I Hammarbyskogen finns skyltar åt skolklasser på besök.
Protesterna mot projektet har inte gällt själva dagvattentunneln utan hur man placerat arbetstunneln till denna mitt i Hammarbyskogen. Susanne Forsberg, kommunikatör på Stockholm Vatten och avlopp (SVOA), som ansvarar för bygget, förklarar varför tunneln behövs:
– Dagvattentunneln ökar kapaciteten vid stora regn avsevärt vilket även leder till att översvämningssituationen i söderort förbättras i och med att vattnet i framtiden kan ledas bort från drabbade områden.
Hon berättar att det utreddes många olika alternativ för tunnelbygget, men att det pågående var det mest fördelaktiga.
– Efter byggtiden kommer marken vid arbetsområdet att återställas och tunnelmynningen pluggas igen. Vi har anpassat etableringen och byggväg för att påverka träden så lite som möjligt. Etableringen har byggts på Södra länkens gamla etablering och befintlig gång- och cykelväg används, det vill säga redan i anspråktagen mark används. Sprängarbeten på ytan är kortvarigt och kommer sen att ske längre ner i tunneln.
Som en del av protesterna har en del konstverk placerats i området.
Susanne Forsberg poängterar också att inte hela gång- och cykelvägen genom området är avstängd, men att det trots allt rör sig om över en halv kilometer som spärrats av för att användas som byggväg. Den anses vara för smal för att på ett säkert sätt användas för både byggtrafik och gång- och cykeltrafik. Gång- och cykeltrafikanter måste nu ta en rejäl omväg runt skogen.
Stockholms natur krymper
Föreningarna som protesterar mot byggplanerna och stängslingen anser att exploatörerna inte tagit tillräcklig hänsyn till naturvärdena i skogen. Anders Tranberg på Stockholms Naturskyddsförening igen:
– Den exploatering som nu följer av Stockholms Vatten och Avfall med tunneldragning är relativt liten jämfört med vad de två föreslagna detaljplanerna innebär för Hammarbyskogen, men ändå ser vi hur Hammarbyskogen nu påverkats dels direkt kring tunnelbygget och dels indirekt genom en omfattande avspärrning av olika delar av skogen som påverkar både djurliv och människor negativt. Höga staket plus groddjurs-hinder nedtill staketen skapar problematiska barriärer. Diverse stora och små djur får svårare att ta sig till olika delar av skogen. Groddjuren riskerar att missgynnas av barriärerna i skogen ifall de inte når våtmarkerna. Fladdermöss riskerar att påverkas negativt av ljusföroreningar från byggrelaterad belysning.
Arbetet pågår för fullt med tunneln.
Oavsett hur det går för byggprojekten innebär stadens slogan “Stockholm växer” uppenbarligen att stadens natur krymper.
