Stora brister avslöjade i svenska kyckling­fabriker – “ett systematiskt djurplågeri”

Djurens Rätt har begärt ut offentliga handlingar i form av kontrollrapporter från både Livsmedelsverket och länsstyrelserna. Därefter har de gjort en kartläggning av alla rapporterade djurskyddsbrister under 2022. De kom bland annat fram till att
• Landets största kycklingslakteri – Kronfågels slakteri i Katrineholm – uppvisat brister i 85 procent av kontrollerna (22 av 26).
• Sveriges största värphönsslakteri – ekologiskt certifierade Håkantorp – tog emot transporter med minst 11 721 hönor med skador i hud och muskler.
• Landets näst största kycklingslakterier ägs av Guldfågeln AB och ligger i Falkenberg och på Öland. Här utsattes minst 200 000 individer för djurskyddsbrister som innebar onödigt lidande under 2022.

Enligt Djurens rätts sammanräkning utifrån 122 kontroller på de fyra största anläggningarna är det över 300 000 kycklingar som utsatts för hantering som kan vara brott mot djurskyddslagen och onödigt lidande enbart under 2022. Dessa brister kan till exempel handla om hög dödlighet på grund av olämplig temperatur, ovarsam hantering och frätskador under djurens fötter. De kan vara kopplade till slakteriet, men beror oftast på problem under uppfödning och transport, skriver Djurens rätt.

“Handlar inte bara om siffror”

Branschorganisationen Svensk Fågel och deras medlemsföretag har kritiserat Djurens Rätts kartläggning och anser att myndigheter inte känner till bristerna som lyfts och att de inte känner igen siffrorna i granskningen.

– Det är bekymrande och anmärkningsvärt att Svensk Fågel slår ifrån sig den data som finns, istället för att agera självkritiskt och agera för att driva på de nödvändiga systemförändringar som krävs. Om de inte är beredda att agera på de brister som rapporteras av myndigheter, vad kan vi då förvänta oss i situationer där kontroller saknas? säger Anna Harenius, sakkunnig etolog hos Djurens Rätt.

Hon påminner också om att kartläggningen “inte bara handlar om siffror”:
– Det handlar om vad kycklingar utsatts för på svenska uppfödningsanläggningar. Det är systematiska brister vi ser varje år som visar på hur mycket mer som behöver göras för att djurskyddslagen ska betyda något i praktiken. Jag är mycket besviken över bristen på handlingskraft hos kycklingföretagen.

I WWF:s köttguiden får svensk kyckling rött ljus (“undvik”) i kategorin djurvälfärd. Det gäller även kyckling certifierad med EU-eko och Svenskt sigill. Krav-märkt kyckling får gult ljus (“var försiktig”) i djurvälfärd, men grönt ljus i sammanlagt bedömning.

Läs även

• Sveriges djur­vänligaste rese- och hotellföretag
• Sveriges djur­vänligaste kommun 2023 har utsetts
• Så kan djur släppas fria i djurhållningen
• WWF:s matguide: Bara 1-3 % av köttet får grönt ljus

Källa: Djurens rätt