Gå till innehållet

Stor undersökning om fritidsodlares miljöhänsyn – klimatkrisen har ökat intresset

En ny undersökning och en stor rapport från Fritidsodlingens riksorganisation (FOR) avslöjar hur fritidsodlare ser på exempelvis torv, biologisk mångfald, konstgödsel och mycket annat.

Odlingsrapporten “Fritidsodlingens omfattning” är tredje gången som FOR gör en omfattande genomgång av landets fritidsodlare.

– Vi har tagit fram rapporten “Fritidsodlingens omfattning” för att belysa fritidsodlingens betydelse i Sverige. Trädgårdsarbete spelar en stor roll för många svenskar och rapporten ger en bild av hur vanligt det är, vilka som deltar och vilka utmaningar som finns. Vi vill också kunna lyfta fram fritidsodlingens bidrag till folkhälsa, miljö och dess roll i krissituationer där egen matproduktion kan bli avgörande, säger Inger Ekrem, ordförande i FOR.

Intresset för odling växer, klimatkrisen stor anledning

Möjligheterna att odla är stora i Sverige. Faktum är att 87 procent i ålders­gruppen 18–84 år har tillgång till trädgård och odlingsmöjlighet i någon form utomhus. Det innebär över 7 miljoner vuxna eller 4,5 miljoner hushåll. 58 procent har tillgång till egen trädgård, men även odlingsmöjligheter på föräldrars eller anhörigas mark, vid sommarstugor eller kolonilotter är relativt vanligt.

Statistik från FOR:s undersökning.

Statistik från FOR:s undersökning.

Intresset för fritidsodlingen växer dessutom. Under de senaste fem åren har så många som 38 procent blivit mer intresse­rade av trädgård och klimatkrisen har gjort 28 procent mer trädgårds- och odlingsintresserade.

– Att ett trädgårdsintresse som redan tidigare varit stort har växt ytterligare, det var oväntat och att fler, och speciellt bland de yngre åldersgrupperna, vill odla mer ätbara växter det var också en positiv överraskning, säger Lise-Lotte Björkman, ansvarig för odlingsrapporten.

Vill bidra till en hållbar livsstil

Sammanlagt utgör landets trädgårdar en yta på 275 000 hektar, varav ungefär 235 000 hektar har någon form av växtlighet och cirka 30 000 hektar utgörs av växter som producerar ätbart som fruktträd, bärbuskar och köksväxter.

– Vi hoppas att rapporten ska öka medvetenheten om fritidsodlingens viktiga roll och fungera som beslutsunderlag. Det stora engagemanget för odling, särskilt miljövänlig sådan, visar att många svenskar är villiga att bidra till en hållbar livsstil. Vi hoppas att beslutsfattare ser odlingens potential för krisberedskap och folkhälsa och stöder insatser som underlättar för fler att odla, avslutar Inger Ekrem.

Exempel på svar från undersökningen

  • 51 procent av Sveriges vuxna befolkning är intresserade av trädgård och odling.
  • 38 procent av befolkningen har ökat sitt intresse för odling de senaste fem åren.
  • 87 procent av befolkningen har tillgång till odlingsplats utomhus.
  • 56 procent försöker vara så miljövänliga som möjligt i trädgården.
  • 16 procent har tagit ett aktivt beslut att köpa så lite som möjligt till trädgården.
  • 16 procent är negativa till att använda torv i odlingen.
  • Över hälften har mer än 200 kvadratmeter gräsmatta och hela 13 procent har mer än 1 000 kvm.
  • 75 procent har en oklippt gräsyta av varierad storlek. Vanligast var 1-25 kvadratmeter.
  • 45 procent använder kompost i någon form.
  • 82 procent anser att kunskap är viktigt för att kunna odla egen mat.
  • 36 procent samlar och använder regnvatten i odlingen.
  • 45 procent har planterat ett träd de senaste två åren.
  • 50 procent av de som odlar är självlärda.
  • 76 procent av de med odlingsmöjlighet odlar något ätbart.
  • 33 procent har ökat sin odlingsyta för ätbara grödor.
  • 35 procent av de som odlar ätbart odlar potatis.
  • 10-15 procent av den gröna trädgårdsytan består av köksväxter, frukt och bär med flera nyttogrödor.

Källa: FOR

Mer att läsa