Det finns fortfarande en stor okänd biologisk mångfald på vår jord. Forskare bedömer att det finns cirka 2,5 miljoner olika sorters svampar på vår jord. Knappt 10 procent av dessa har identifierats och klassificerats.
Stor rapport om växter och svampar: Oroväckande många är hotade
Ett internationellt team av forskare har sammanfattat det aktuella tillståndet för världens växter och svampar. De kommer bland annat fram till att så många av världens obeskrivna och okända växtarter och svampar är hotade att alla nyligen beskrivna arter bör behandlas som hotade om inte annat bevisas.
Det är den femte versionen av rapporten “State of the World’s Plants and Fungi” som nu släppts av ett stort nätverk av forskare från hela världen. Målet är att försöka täppa igen kunskapsluckor och bevara den biologiska mångfalden genom att beskriva och kartlägga världens växter och svampar.
Sedan förra rapporten 2020 har 18 800 nya växt- och svamparter upptäckts. Det stora antalet beror bland annat på den globala pandemin då många forskare fick tid att gå igenom insamlat material och publicera vetenskapliga artiklar.
I nuvarande takt tar det upp mot 1 000 år att identifiera och klassificera alla okända svampar. Den tiden har vi inte
100 000 okända växtarter
I dagsläget är ungefär 350 000 kärlväxtarter kända för vetenskapen och ungefär 45 procent av dem är hotade av utplåning. Bland de mest hotade familjerna är orkidéer, pepparväxter och ananasväxter. Forskarna tror att det kan finnas upp emot 100 000 arter till som ännu är oupptäckta och för dessa arter är situationen troligen ännu värre. Så många som 3 av 4 av de växtarter som inte har upptäckts ännu, är troligen hotade av utrotning, enligt rapporten. Det är med andra ord bråttom att ta reda på mer om världens växter och hur de kan räddas.
– Vi kom fram till ett tydligt samband mellan beskrivningsåret och risken för utrotning. 77 procent av alla olika arter som beskrevs år 2020 bedöms som hotade. Därför föreslår vi att alla nybeskrivna arter betraktas formellt som utrotningshotade om inte annat bevisas, eftersom en rödlistning kan vara en förutsättning för att kunna bevara dem, säger beräkningsbiolog Daniele Silvestro vid Göteborgs universitet och en av de 200 forskarna som bidragit till rapporten.
20 nya växtarter om dagen
Alexandre Antonelli, forskningschef vid Royal Botanic Gardens Kew i London och professor i systematik och biodiversitet vid Göteborgs universitet, är en av författarna bakom rapporten. Han berättar att han tycker att det är “en mycket spännande tid att vara biolog”.
– Vi beskriver cirka 20 nya arter av växter eller svampar som dagen! Det finns oerhört mycket att upptäcka och varje art har potential att kunna leda till nya läkemedel, användas som födokälla eller andra nyttoaspekter.
Ni har beskrivit en hel del nya arter sedan förra rapporten – kan du säga något om vilka insikter det gett?
– Genom de tusentals nya upptäckter vi rapporterar har vi lärt oss om att nya arter kommer framförallt från vissa regioner – som utgör prioriteringsområden för framtid forskning – och att tre fjärdedelar av dessa nya arter är hotade redan från första dagen som de blir kända för vetenskapen.
Alexandre Antonelli.
Alexandre Antonelli berättar att ett vanligt missförstånd är att vi redan skulle känna till alla arter på jorden. Men det stämmer inte alls.
– I själva verket känner vi exempelvis till färre än 10 procent av världens cirka 2.5 miljoner arter svampar, enligt den nya uppskattningen vi gör i rapporten. Varje människa på jorden har en speciell relation till växter, och vi är alla helt beroende av de tjänster och produkter som växter och svampar ger oss varje dag – från mat till byggnadsmaterial, fibrer och rent vatten och luft.
Stora kunskapsluckor
Faktum är att vi har väldigt dålig kännedom om hur det står till med världens svampar och växter. Av världens växtarter som enbart finns i ett enda land har inte ens hälften utvärderats när det gäller deras risk att utrotas. För världens svampar har mindre än en (1) procent klassificerats utifrån en global utrotningsrisk.
– Att en art formellt klassificeras som utrotningshotad är ett viktigt steg för att den ska få nödvändiga resurser för bevarandeåtgärder, förklarar Alexandre Antonelli. Klassificeringen baseras på välunderbyggda underlag där artens utbredning, förändringar i bestånd och hotbild analyseras. Att nu nästan varannan art riskerar att försvinna betyder att omfattande resurser behöver omsättas i Sverige och runt om i världen för att säkerställa att de bevaras, helst i naturen men också inom genbanker som botaniska trädgårdar och fröbanker.
I nuvarande takt skulle det ta upp mot 1 000 år att identifiera och klassificera alla okända svampar.
– Den tiden har vi inte, avslutar Alexandre Antonelli.
Läs även
• Även växter är drabbade av massutrotning
• Test: Den bästa appen för växtigenkänning
• Växter drabbas hårt när djur försvinner
• Stor rapport om världens växter – 2 av 5 är hotade
Källor: State of the World’s Plants and Fungi 2023 och Göteborgs universitet
