Fjällnära skog. Foto: Erik Hansson
Det senaste året har avverkningsanmälningarna i de fjällnära skogarna ökat med nästan 400 procent. I en ny rapport, baserad på en stor inventering, visas att det finns mängder av höga naturvärden i skogarna, men också att delar av dem redan omvandlats till kalhyggen.
Sommaren 2020 gjordes en stor ideell inventering av hela 60 kvadratkilometer i fjällnära skogen som nästan saknar spår av skogsbruk. Inventeringen utfördes av medlemmar i Skydda skogen och Naturskyddsföreningen och resulterade i en rapport författad av skogsforskaren Jon Andersson. I den redovisas bland annat över 3400 fynd av 113 rödlistade arter och konstateras att det finns stora naturvärden i dessa skogar.
– I ett område av denna storlek och med lång skoglig kontinuitet finns den unika möjligheten att inte enbart bevara arter utan också skapa förutsättningar för att upprätthålla ekologisk integritet, det vill säga vi kan bevara de processer som skapar och underhåller dessa värdefulla skogsekosystem. Dessa skogar lagrar stora mängder kol och upprätthåller ett värdefullt kolförråd till gagn för nutida och framtida EU-medborgare, säger Jon Andersson, skogsforskare och författare av rapporten, till Skydda Skogen.
Men under inventeringen hittades också kalhyggen inne i “de stora gammelskogarnas sista stora utpost i EU”, som de kallas i rapporten. Sedan inventeringen gjordes sommaren 2020 har också antalet avverkningsanmälningar i fjällnära skogar ökat med hela 400 procent. Enligt föreningen Skydda Skogen beviljar Skogsstyrelsen “anmärkningsvärt ofta” tillstånd för att avverka i dessa skogar.
“Avverka för klimatet”
Den svenska skogsindustrin driver en kampanj där de vill öka skogsbruket för att bekämpa klimatförändringarna. Jon Andersson menar att det är “exakt så konstig som det låter, och kommer innebära ökad avverkning av gamla skogar med rik biologisk mångfald och frigörelse av stora kollager, vilket naturligtvis inte mildrar klimatkrisen – det kommer istället innebära motsatsen”.
– Bevarandet av dessa långsamt växande skogar är också oerhört viktiga i kampen mot global uppvärmning, eftersom de lagrar stora mängder kol både i levande och död biomassa och i jordskiktet. Åtgärder i denna typ av skog släpper ut kol som har tagit flera hundra år eller mer att binda. Att detta skulle kompenseras genom kolbindning i ung växande skog i samma område, som svenska skogsföretag antyder, är okunnigt och ineffektivt, skriver Jon Andersson i rapporten.
Nordliga Europas skogar är ett unikt undantag
Rapporten går också igenom skogarna ur ett historiskt perspektiv. Om hur Europa förr var till stora delar täckt av blandade skogar, som bara bröts av ängar och savannliknande fält, bergskedjor och enorma våtmarker. Nu är det mesta i Europa dränerat och omvandlat till jordbruksmark och de gamla skogarna är nu framför allt begränsade till naturreservat och nationalparker “som dimmiga minnen av förlorad europeisk naturmystik”.
Med ett undantag:
– I det nordligaste hörnet av EU kvarstår dock ett stort obrutet bälte av gammelskogar som fram till denna dag fortfarande till stor del är intakt – EU:s gamla skogars sista utpost, skriver Jon Andersson.
Myndigheterna kommer till samma slutsatser
De ideella skogsinventerarna är inte de enda som kommer till dessa slutsatser. Naturvårdsverket konstaterade i höstas att det finns ett stort, i princip sammanhängande, område på ungefär 500 000 hektar längs hela fjällkedjan med höga naturvärden.
– Områdena består ofta av en mosaik av naturskogar, fjällbjörkskog, myrar och fjäll och har på grund av sin storlek och naturliga dynamik en unik betydelse för bevarande av biologisk mångfald, sa Emil Larsson, handläggare på naturvårdsenheten på länsstyrelsen i Västerbotten.
Landskapet beskrivs av myndigheterna som ett av få intakta skogslandskap som fortfarande finns i Sverige och Europa. Det är “därför även av internationellt intresse att dessa kan bevaras i så stor utsträckning som möjligt”, skriver Naturvårdsverket.
Källor: Rapporten “Forestry at the edge”, Skydda skogen och Naturvårdsverket
