Stor förlust av lövsångare – kan finnas samband med rödhakar

Lövsångaren är än så länge Sveriges vanligaste fågel med många miljoner häckande par. Men de senaste åren har det skett en oroväckande trend. När ringmärkningen i Sverige för 2023 summerats har antalet märkta lövsångare bara varit hälften så många som år 2020.

– Den minskning som noterats antyder att antalet lövsångare i Sverige kan ha minskat med miljoner fåglar under de senaste åren, säger Thord Fransson som är forskare och ansvarig för Ringmärkningscentralen vid Naturhistoriska riksmuseet.

Kan det vara en naturlig variation?
– Det kan naturligtvis vara en naturlig variation som ligger bakom, men det som är lite oroande är att vi ser en tydlig minskning i antalet märkta under de tre senaste åren och då särskilt 2023. Det vi fångar upp i ringmärkningen är ju till stor del ungfåglar så det antyder att de senaste åren varit ett dåliga år ur reproduktionssynpunkt. Eftersom dödligheten och omsättningen i populationen är stor kommer detta att påverka den häckande populationen, men med viss fördröjning. Om det kommer ett år med bra reproduktion skulle det direkt kunna ge en ökad märkning.

Lövsångarna lever ett utsatt liv och ställs inför många prövningar. Inte minst att flytta hela vägen från Sverige till Afrika under hösten och sedan försöka återvända på våren. Tidigare studier har visat att lövsångare i södra och norra Sverige flyger till olika platser under vintern. Det minskade antalet ringmärkta individer är oftast lövsångare som kläckts i Sverige. Något har fått lövsångarens häckningar att försämras eller minska i antal.

– Studier i södra England, där arten minskat, visar att mildare vårar, som en följd av klimatförändring, kan innebära ett problem för arten. Den bakomliggande orsaken till minskningen som noterats i ringmärkningen i Sverige är inte klarlagd. Eftersom lövsångaren är en flyttfågel kan det bero på förhållanden både i Sverige och i andra länder, säger Thord Fransson.

På vilket sätt drabbas lövsångaren av mildare vårar?
– I Storbritannien noterade de att varmare vårar resulterade i att häckningen startade tidigare, men också att det påverkade andra delar av årscykeln som till exempel ruggning och att detta resulterade i fler misslyckade häckningar.

I fjol rapporterades det från Sveriges fågelstationer om en oroväckande minskning av antalet ringmärkta rödhakar. I Falsterbo minskade de med två tredjedelar och vid Ottenby med hälften. Kan det finnas någon koppling tror du?
– Vi ser även för rödhake att 2023 var ett år med en låg totalsumma, så det kan absolut finnas ett samband och tyda på dålig häckningsframgång, vilket i sig beror på förutsättningarna, det vill säga vädret och födotillgången under häckningstiden. Om detta fortgår över en längre tid, till exempel som ett resultat av klimatförändring, kan det absolut påverka arternas numerär på sikt.

Källa: Naturhistoriska riksmuseet