Stor felräkning i utredning om vattenkraft – miljöanpassning svartmålades

En ny rapport från Europeiska miljöbyrån (EEA) visar att Europas vattenresurser är under hårt tryck och att det inte gjorts några betydande framsteg de senaste 15 åren. Mindre än 40 procent av Europas vattendrag kan idag klassas som friska. Rapporten poängterar att det råder “akut behov” av att genomföra ramdirektivet för vatten och “en brådskande restaurering av ekosystemen”. Det gäller även i Sverige. Vi kommer inte nå vårt miljömål “Levande sjöar och vattendrag” till 2030 som det var tänkt. Åtgärdstakten är för långsamt och det finns fortfarande negativ miljöpåverkan som motverkar effekten av de lokala åtgärder som genomförs.

– En förutsättning för att styrmedlen ska bidra till måluppfyllelsen är att bland annat den nationella planen för omprövning av vattenkraften (…) genomförs som planerat, skriver Naturvårdsverket i sin analys av situationen.

Stridsfråga trots minimal påverkan

Men trots de tydliga beskeden har omprövningen av vattenkraften blivit en politisk stridsfråga för flera partier, närmare bestämt KD, M och SD som alla vill bryta den tidigare överenskommelsen om miljöprövning av vattenkraften, enligt en enkät av Sportfiskarna.

Nu har miljöprövningen även drabbats av en rejäl missräkning när Svenska kraftnät gjorde en utredning åt regeringen. Siffrorna blev helt fel och målade upp miljöanpassningen av de småskaliga vattenkraftverken som betydligt värre för energiproduktionen än vad som egentligen var fallet. Innan räknefelet upptäcktes, av forskare på KTH som jobbade med ett helt annat projekt, så hade regeringen redan hunnit skriva en promemoria baserad på utredningen.

Sportfiskarnas jurist, Tomas Lindblad Wieslander, är starkt kritisk till det som skett:
– Svenska kraftnät ansåg själva att det fanns för lite underlag för att säkert kunna bedöma miljöanpassningarnas påverkan på kraftproduktionen. Deras redovisning av regeringsuppdraget grundades därför på hypotetiska beräkningar som nu dessutom visat sig vara felaktiga. Lagstiftning kan inte ske med stöd av så bristfälligt underlag.

Oro över energiförluster var överdriven

Mia Svedäng, sakkunnig inom sötvattensfrågor på Naturskyddsföreningen, reder ut vad som hänt:
– Felräkningen gäller ett regeringsuppdrag som Svenska Kraftnät fick för ungefär ett år sedan. Syftet var att utreda konsekvenserna av att miljöpröva vattenkraften. Det vill säga att exempelvis skapa vandringsvägar åt fiskar eller riva ut gamla dammar och vattenkraftverk som inte fyller någon vettig funktion. Ett centralt argument tidigare har varit att det skulle leda till stora energiförluster och i Svenska kraftnäts ursprungliga rapport antyddes att miljöanpassningen skulle kunna leda till oacceptabelt stora energiförluster. Nu har det dock visat sig att de räknat fel. De tidigare beräkningarna visade inte några större energiförluster, men de nya siffrorna visar ännu lägre förluster.

Där de tidigare energiförlusterna hamnade på runt 3,4 och 4,2 TWh per år visade det sig egentligen bara röra sig om 1,2 och 1,4 TWh. Båda dessa värden, som gäller två olika nivåer av miljöanpassning, är under riktvärdet på 1,5 TWh som satts upp. Svenska kraftnät har inte publicerat något om rättelsen på sin webbplats.

– De felaktiga beräkningarna som Svenska kraftnäts presenterar är ett misstag som borde påverka slutsatserna som dras i rapporten, säger Mia Svedäng.

Vad får den här felaktigheten för konsekvenser?
– Det är svårt att säga exakt, men i somras kom en promemoria från regeringen om ändringar i regelverket kring vattenkraften. Den är tydligt utformad för att underlätta undantag i miljöprövningar och för att möjliggöra klassificeringen av vatten som ’kraftigt modifierat’. Man kan säga att regeringen försöker uppfylla EU:s vattendirektivs krav genom att sänka ribban, snarare än att åtgärda miljöpåverkan. Om vattendragen klassas som kraftigt modifierade blir kravet på god ekologisk status lägre, vilket innebär att färre miljöåtgärder behöver genomföras.

Tror du att rättelsen påverkar regeringens riktlinjer?
– Nej jag tror inte att regeringen kommer att bry sig om att de uppdaterade beräkningarna visar att energiförlusterna håller sig under det så kallade riktvärdet på 1,5 TWh. Målet med regeringens förslag är att ändra regelverket så att det blir okej att göra så många undantag från vattendirektivets krav som möjligt.

Men om rättelsen visar att energiförlusterna blir mindre än förväntat och påverkan på energisystemet är försumbara, borde inte detta kunna öppna för fler miljöanpassningar?
– Det är en väldigt bra poäng! Svenska kraftnät väljer trots de uppdaterade siffrorna att stå fast vid sina ursprungliga slutsatser. De skriver att, även om förlusterna nu är lägre än det riktvärde på 1,5 TWh som ofta diskuteras, så kvarstår en risk för “oacceptabel påverkan”. De nya siffrorna skulle kunna innebära att vi faktiskt kan genomföra de nödvändiga miljöåtgärderna utan stora förluster av elproduktion. Men eftersom promemorian från regeringen går ut på att sänka miljökraven istället för att införa fler åtgärder, ser vi just nu ingen tydlig vilja att utnyttja de nya siffrorna till fördel för miljön.

Siffran på energiförlusten är ju också en totalsumma för all anpassning, men det kommer inte ske över en natt. Miljöanpassningen borde väl därför bli ännu mindre kännbar i takt med att energiproduktionen ökar på andra sätt, exempelvis med solpaneler eller vindkraft?
– Påverkan från småskalig vattenkraft är minimal. Om man miljöanpassade alla småskaliga vattenkraftverk skulle det innebära energiförluster på ungefär 0,2 procent – en droppe i havet. Det är de större anläggningarna som gör skillnad, säger Mia Svedäng på Naturskyddsföreningen.

Svenska kraftnät svarar

Emma Thornberg, är kraftsystemanalytiker på Svenska kraftnät. Hon berättar att de är ledsna över felet i simuleringarna och att det berodde på att de helt enkelt inte kontrollerade utdatan tillräckligt noga.

I den senaste uppdateringen av er rapport står det fortfarande att påverkan från vattenkraften är oacceptabel, trots att simuleringarna visar att den är en tredjedel så stor. Hur kommer det sig att slutsatsen inte ändrats?
– Det handlar om att risken för påverkan fortfarande finns kvar. Våra rekommendationer i rapporten är egentligen frikopplade från simuleringarna. Vi har ju mycket mer kunskap om hur det har fungerat hittills, inte bara vad simuleringarna visar. Och anledningen är också att vi inte har fått något miljöscenario som visar på behovet av vilka åtgärder som behövs. De rekommendationerna som vi hade i rapporten är inte riktigt de samma som regeringen har i sitt förslag. 

På vilket sätt då?
– I vår rapport föreslog vi bland annat att riktvärdet på 1,5 TWh och miljöåtgärder som innebär en försämring av reglerförmågan i klass 1-kraftverk fortsatt skulle ses som betydande negativ påverkan. Regeringens promemoria, däremot, innehåller förändringar för att bedöma om en vattenförekomst har en väsentligt förändrad fysisk karaktär och inkluderar även att miljöåtgärder som innebär en försämring av reglerförmågan i klass 2-kraftverk ska ses som betydande negativ påverkan. Det är förslag vi inte hade med i vårt regeringsuppdrag.

Klass 1-kraftverk är de ungefär 255 stora kraftverk som tillsammans står för ca 98 procent av den totalt installerade effekten från den svenska vattenkraften. Klass 2-kraftverk är 78 stycken och står tillsammans för 1,3 procent av totalt installerad effekt. De flesta vattenkraftverk i Sverige (ungefär 1700 stycken) hamnar i klass 3 och ger tillsammans bara några promille av den totala effekten av de 66 TWh som svensk vattenkraft producerade under 2023.

Om man ser till 1,5 terawattimmar i förlorad elproduktion, är det inte en väldigt liten del av Sveriges elförsörjning?
– Jo, precis, 1,5 terawattimmar är inte mycket i relation till Sveriges totala elproduktion. 

Men om nu 1,5 TWh är så lite, varför är det så stora konflikter? Handlar det snarare om att det innebär mycket arbete att miljöanpassa vattenkraften?
– Utmaningen ligger snarare i arbetet med att miljöanpassa vattenkraften. Frågan är hur vi kan göra detta samtidigt som vi bevarar vattenkraftens bidrag till andra viktiga funktioner, som reglerförmåga, frekvens- och spänningsstabilitet och elberedskapsförmåga. Vattenkraften bidrar med alla dessa förmågor och utgör ryggraden i Sveriges elsystem. Om man påverkar vattenkraftens drift måste man ofta ersätta förlusterna med flera andra lösningar, vilket är betydligt mer komplicerat och kostsamt. 1,5 TWh är fortsatt ett planeringsmål och en grundsten för omprövningen men det är troligt att påverkan på de andra förmågorna som utgör grund för undantag.