Stockholm får handlingsplan för biologisk mångfald
Ekskog på Kärsö i Stockholm. Foto: Erik Hansson
För första gången får Stockholm en stadsövergripande handlingsplan för biologisk mångfald. Målet är att “utveckla stadens biologiska mångfald så att staden tillsammans med boende, fastighetsägare och förvaltningar kan bidra till att stärka naturen”. Naturföreningarna i staden är över lag positiva, men föreslår också en rad ytterligare åtgärder och är undrande över finansieringen.
– Stockholm stad har som mål att bygga 140 000 nya bostäder till år 2030. En ökande befolkning har behov av rekreationsområden, grönska och vatten av god kvalitet. För att värna och utveckla stadens biologiska mångfald samtidigt som Stockholm växer behövs ett strategiskt arbetssätt. Därför är jag väldigt glad över att Stockholms stads första handlingsplan för biologisk mångfald nu har tagits fram, skriver Katarina Luhr, Miljö- och klimatborgarråd, i handlingsplanens förord.
Handlingsplanen är uppdelad i fem strategier:
• Lyft fram prioriterade arter och naturkvalitéer
• Uppmärksamma biologisk mångfald i stadens processer
• Genomför ekologiska förstärkningsåtgärder
• Utveckla kunskap och kommunikation
• Utveckla verktyg som underlättar samverkan och genomförande
Gamla ekar, tallar, svartpälsbi och större vattensalamander
För att gå in på lite mer detaljer så nämns särskilt vissa artgrupper och arter knutna till specifika naturkvaliteter som viktiga. Det rör sig till exempel om gamla ekar som kan gynna arter som bredbandad ekbarkbock och brun guldbagge, gamla tallar åt reliktbock och tallticka, skyddsvärda skogslevande arter (tofsmes och linnea), samt skyddsvärda gräsmarksväxter som backsippa och gullviva. Fler specifika arter som valts ut är bland annat mustaschfladdermus, svartpälsbi, bastardsvärmare, duvhök, tornfalk, större vattensalamander, abborre, grönling och mosaiksländor.
Svartpälsbi. Foto: Erik Hansson
Målet med strategierna är att frågan om biologisk mångfald tidigt ska arbetas in i stadens processer och involvera aktörer som kan bidra i arbetet. Det ska bland annat ske genom att fler aktörer utbildas och informeras om hur biologisk mångfald kan gynnas.
– I Stockholms stad har vi förvånansvärt höga naturvärden på vissa håll, medan vi har värden på andra håll som behöver stärkas upp. Handlingsplanen kommer att hjälpa till med det, säger Gunilla Hjorth, ekolog vid Miljöförvaltningen i Stockholms stad.
Positivt men oro för resurserna
En genomläsning av de remisser som kommit in avslöjar att en klar majoritet av de naturföreningar, politiker och företag som tyckt till är mycket positiva till handlingsplanen. Den ses som genomarbetad och anses ha satt fokus på rätt områden.
Borgarråden Jan Valeskog och Kadir Kasirga (båda S) hör exempelvis till de många röster som är positiva, men som påpekar att den allvarligaste bristen är att handlingsplanen verkar få svårt att genomföras.
– Vi ser allvarligt på att handlingsplanen inte kommer att kunna genomföras med nuvarande förutsättningar. Genomförandet ligger i första hand på stadsdelsnämnderna som ansvarar för skötseln av naturmarken, inklusive naturreservaten, och exploateringskontoret som ansvar för stadens investeringar vid nybyggnation. De åtgärder som föreslås i handlingsplanen kräver resurser. Utan dessa resurser är handlingsplanen främst en intressant sammanställning av kunskapsläget kring biologisk mångfald i Stockholm.
På frågan om handlingsplanen får tillräckligt med resurser svarar miljöborgarråd Katarina Luhr (Mp) så här:
– Man vill alltid ha mer resurser till arbete som man tycker är viktigt och det är inte så att vi inte lagt pengar på det här tidigare. Nu satsar vi 30 miljoner kronor på insatser både i och utanför naturreservaten och parkerna. Men planen utgår också från att vi ska göra rätt saker smartare och rätt saker på rätt plats. Det handlar inte bara om att vi behöver mer pengar.
Död ved i Stockholm. Foto: Erik Hansson
“Brist på biologer“
Naturskyddsföreningen i Stockholm håller med om att ökade anslag behövs och tillägger bland annat att “ansvariga förvaltningar lider brist på biologer” och att det forslas ut stora mängder viktig död ved ur stadens naturområden.
Anders Tranberg, ordförande för Naturskyddsföreningen i Stockholm, påpekar att en del sektioner i handlingsplanen kunde ha vässats ytterligare i både sakuppgifter och formuleringar. Han beskriver den som en tvåstegsraket med den kommuntäckande handlingsplanen som bottenplatta som sedan byggs på med åtgärdsplaner som anpassas till stadsdelarna.
– Det framgår att handlingsplanen kuggar i andra mål och styrdokument som också berör biologisk mångfald, inte minst Agenda 2030, vilket gör handlingsplanen relevant i en omvärldskontext samtidigt som den kan bli en ytterligare hävstång för att placera biologisk mångfald högre upp på den politiska dagordningen, säger han.
Att det läggs fram planer och skrivs under avtal är en sak – men tror du att det kommer leda till faktisk förändring?
– Både ja och nej. Ja därför att det andra ledet i handlingsplanens tvåstegsraket – att implementera stadsdelsvisa åtgärdsplaner – innebär stora möjligheter. Planering av fysiska åtgärder kommer ingå i de stadsdelsvisa åtgärdsplanerna. Om förändringen blir måttlig eller mycket stor återstår att se, men fyra av etappmålen i Stockholms miljöprogram 2020-2023 lär inte nås utan det strukturerade naturvårdsarbete som handlingsplanen syftar till att implementera.
Vad talar emot att det blir en positiv förändring?
– Det måste till en ganska rejäl tempoväxling för att det ska märkas att det kommit en handlingsplan. En del åtgärder görs redan i staden för biologisk mångfald, som att gräva groddammar, friställa ekar och sätta upp holkar.
Att Stockholm låter biologisk mångfald falla över så många förvaltningar försvårar det operativa genomförandet och att inte fler av de befintliga idéer på naturvårdsåtgärder genomförts, trots att de inte är så avancerade, är bekymmersamt. Risk finns också att inte tillräckligt med pengar följer med till Stadsdelsförvaltningarna när de stadsdelsvisa åtgärdsplanerna sjösätts.
Vad skulle du säga blir huvudutmaningen för Stockholms stad när det gäller att öka den biologiska mångfalden framöver?
– Att resurser tillförs är bra, men det behövs en långsiktighet. Tidigt 2000-tal kom miljö-miljarden. Något motsvarande skulle behövas igen för det finns så otroligt mycket att göra för miljön i Stockholm. Exempelvis behövs ekodukter och de kostar tiotals miljoner kronor styck. Stora naturvårdsprojekt för att restaurera marker och återfå artrikedom behövs sannolikt på flera platser i kommunen. Huvudutmaningen blir att på riktigt överbrygga de större barriärerna i Stockholms stad som sedan åtminstone 90-talet identifierats som ett stort problem.
Vad känns mest lovande med planen?
– Att staden avser att göra analyser på landskapsnivå, där potentialen för att öka sammankopplingen i landskapet ingår, är synnerligen värdefullt för att bedriva stadsplanering med stor hänsyn till Stockholms artrika natur, säger Anders Tranberg och sammanfattar rapporten så här:
– Som helhet är detta ett på flera sätt väl genomarbetat styrdokument på 55 sidor som bär på en användbar verktygslåda för att gynna artrikedomen i Stockholm.
Se en film från lanseringen här:
Källor: Stockholm.se, lanseringsevent och “Handlingsplan för biologisk mångfald i Stockholms stad” (pdf)
