Stipendium till insatser för hotade fjärilar

Entomologiska föreningen i Stockholm delar varje år ut Gustafssons stipendium till skydd för storfjärilsbiotoper. Nu har 2020 års stipendiat utsetts: Jan Olov Björklund – ett av de mest välkända namnen inom fjärilsskydd i Sverige.

Jan Olov Björklund har ägnat många år åt arbete för hotade fjärilar och specifikt konkreta åtgärder för skydd av deras biotoper.

Entomologiska föreningens Gustafssongrupp skriver i sin motivering att Jan Olov har gedigna och breda kunskaper och engagemang för fjärilarna och att “man kan välja och vraka bland exemplen” på det. Motiveringen till utmärkelsen lyder vidare:

– Särskilt i de rika fjärilsbiotoperna i Roslagen har han varit inblandad i det mesta under lång tid. Det som vi specifikt vill framhålla denna gång är det outtröttliga arbetet med två av våra mest hotade storfjärilar, asknätfjärilen och mnemosynefjärilen. De finns båda i det här området och Janne har varit avgörande för att hålla reda på dem och föreslå åtgärder.

Insatser för asknätfjärilen som vantrivs i modernt skogsbruk
Asknätfjärilen (Euphydryas maturna) försvann i slutet av 1980-talet från de sista kända lokalerna längs Upplandskusten. Arten fanns då bara kvar i ett enda svenskt landskap – Västmanland. Drygt tio år senare, 2001, gjordes nya fynd längs en skogsbilsväg i norra Roslagen. Detta område och omgivningarna har därefter årligen inventerats av bland andra Jan-Olov Björklund. Han har dessutom pekat ut områden och restaureringsåtgärder för att bygga en livskraftig och sammanhållen population av den starkt hotade asknätfjärilen.

Arten har missgynnats av dagens storskaliga skogsbruk med dikning och stora, vindexponerade ytor som snabbt växer igen. Arten är beroende av värdväxterna ask och skogsolvon och trivs i småskaligt skogsbruk som skapar små gläntor.

Insatser för den kräsna mnemosynefjärilen
Jan Olov har också varit engagerad i arbetet med mnemosynefjäril (Parnassius mnemosyne). Den starkt hotade arten behöver ängs- och hagmarker men de får varken vara för hårt betade eller för igenväxta. Idag finns mnemosynefjärilen bara kvar i tre landskap – Blekinge, Uppland och Medelpad. I början av 1900-talet verkar den ha funnits i hela Sydsverige.

– Den bild vi fått av Janne, och hans insatser, via samtal med några av de inblandade huvudmännen kan sammanfattas: engagerad, eldsjäl och entusiasmerande. Förmågan till samarbete saknas inte, vilket till exempel Fjärilsvägen vid Hummelsvedjan visar. Genom att initiera ett samarbete mellan skogsägaren Holmen och Länsstyrelsen Stockholm har här skapats och skyddats ett område vilket fjärilsskådarna vallfärdar till. Jannes insatser för svenska storfjärilar är omfattande och viktiga. Ovan har bara två av dessa beskrivits men restaureringen av markerna kring gården i Herräng bör åtminstone också nämnas, skriver fjärilskommittén i sin motivering.