Sten från tunnelbygge ska bli rev åt fiskar och fåglar
Istället för enorma lastbilstransporter görs en nästan död havsbotten levande igen.
Det finns två viktiga bakgrundsfaktorer att känna till om projektet Isbladslagunen. Den ena handlar om områdets utsatthet i dagsläget. Det andra om ett tunnelbanebygge.
Precis utanför Isbladsviken på Djurgården i Stockholm upphör fartbegränsningarna för båttrafiken. Det är där som många av båtarna på väg ut i skärgården trycker ner gasen och skapar därmed stora svallvågor in mot viken. Dessa vågor sliter loss undervegetationen och stora delar av området är idag i stort sett dött under ytan. Bara allra längst in mot stranden finns en del vattenväxter kvar. Så i dagsläget är ett relativt stort område utan naturvärden på grund av utsattheten för båttrafik.
Den andra bakgrunden som är viktig att känna till handlar om att Stockholm just nu bygger nya gångar under jorden för tunnelbanan. Det är många miljoner ton sten som måste fraktas bort. Från början var tanken att dessa massor skulle köras ut ur stan med lastbilar, vilket skulle innebära flera års transporter och därmed stora utsläpp.
Det var kring diskussionerna om dessa rester från tunnelbyggena som idén föddes om att istället för att frakta bort så stora mängder sten, göra något vettigare med dem i närheten. En arbetsgrupp undersökte vilka möjliga vattenmiljöer som skulle kunna gynnas. Man kom fram till fem olika områden, berättar Oliver Karlöf, fiskerikonsulent på Stockholms stad. Förutom Isbladsviken är ett område vid Skeppsholmen, Munkbrohamnen/Riddarholmen, norr om Årstaholmar i Årstaviken och utanför Rålambshovsparken aktuella.
Flygbild över Isbladsviken, som den ser ut idag, 2023. Strax utanför bild nere till höger ligger fågelsjön Isbladskärret.
– Platserna ligger från Mälaren ut mot skärgården där Isbladsviken är sista utposten. Det är massor av näring som rör sig från Mälaren till skärgården och det här kan skapa en kontinuitet i vattenvägen. Just nu förbättras även fiskvandringsvägen vid nya Slussen, så det känns som en bra tidpunkt att göra sådana här åtgärder just nu.
I Isbladslagunen ska det läggas ut bergmassor för att skapa ett helt nytt vattenlandskap. Rev ut mot farleden kommer stoppa svallvågorna och skydda allt innanför revet. De grundare miljöerna kommer ge livsmiljöer för vegetation, marint liv, lekområden för fiskar och häckningsplatser för fåglar. Rovfiskar som abborre och gädda anses vara särskilt viktiga att gynna på grund av sin stora påverkan på balansen i ekosystemet.
Den tilltänkta Isbladslagunen med rev som ska skapa livsmiljöer åt bland annat fåglar, fiskar och vattenväxter. Dessutom skyddar reven området från svallvågor från båttrafiken.
– Abborre siktar vi in oss på eftersom det råder rovfiskbrist i skärgården. Men det kommer även skapa lekområden för strömming och andra arter som vill ha varma områden, förklarar Oliver Karlöf som även nämner att de kollat på liknande projekt i Köpenhamn och Helsingborg för inspiration.
Pratas det allt mer om sådana här åtgärder nu?
– Jo det märks absolut. Det finns mer pengar för sådana åtgärder och det är ett tecken på att det är något det jobbas mycket med. Jag har nog aldrig haft så här många engagemang inom Stockholm på det här området. Det tror jag delvis beror på att folk börjat förstå att det behövs, så det här är ett steg i rätt riktning. I dagsläget ligger Stockholm lite efter andra länder och städer. Men jag är ganska optimistisk. Med lite tur så kan vi vara igång efter sommaren 2024. Då har vi bra lagskydd för arbetet med en vattendom och då är det bara att köra.
Isbladslagunen inzoomad. Som synes finns det planer på ett fågeltorn och spångar genom ett utökat vassområde längst in i viken.
Sammanlagt är det åtta hektar som kommer förändras från i stort sett livlös botten till fullt av liv under ytan och med spångar och fågeltorn över ytan för att göra området tillgängligt även för människor.
Det verkar inte vara så mycket kritik mot de här projekten. Alla tycks nöjda. Eller får ni någon kritik?
– Jag har förvisso inte hört om det kommit in någon kritik på sistone, men vi har bara hört positiva åsikter. Det som kan vara ett problem med sådana här åtgärder i Stockholmsområdet är om det hittas gamla vrak eller andra kulturminnen på botten. Då kan det bli svårt att få igenom en lagun i området. Det är dock lite konstigt att man inte gjort mer sådant här tidigare. Det är ju inga jättedyra åtgärder, framför allt inte nu när staden har tillgång till så mycket sten, säger Oliver Karlöf.
Illustration över planerna för Isbladsviken.
Projektet är ett samarbete mellan Stockholms stad, Gaia arkitektur, WWF och Kungliga Djurgårdens förvaltning och finansieras av Lokala vattenvårdsprojekt (LOVA).
Läs även
• Konstgjorda stenrev gynnar fisk och skyddar kust
• Stenrev återskapas i Öresund för att gynna biologisk mångfald
• Ännu en studie visar vikten av rovfiskar för friska ekosystem
