Stadsodlingar “viktig del av framtiden” – så enkelt kan de gynnas

Det är svårt för stadsodlingar att tävla med enorma, konventionella odlingar i form av effektivitet och om man även räknar på utsläppen per kg mat är ofta de stora jordbruken bättre. Men det gäller inte alla grödor och stadsodlingar kan enkelt bli bättre. Det visar en ny studie.

– Stadsodlingar kommer vara en viktig del av framtida hälsosamma, hållbara och gröna städer, säger Benjamin Goldstein, professor vid University of Michigan, som medverkade i studien.

Han berättar att det bästa sättet att minska utsläppen är att använda sig av mer återvinning. Till exempel genom att bygga odlingsbäddar och annat med hjälp av gammalt byggmaterial. Det är nämligen i konstruktionerna av stadsodlingarna som de största utsläppen orsakas enligt forskarnas uträkningar. Detta eftersom odlandet på varje plats ofta inte pågår så länge och då blir denna ”infrastruktur” kostsam i utsläpp per år. Med hjälp av smartare användning av material så orsakar stadsodlingar betydligt mindre utsläpp.

Studie med vissa brister

Michael Martin, senior forskare och professor vid IVL Svenska Miljöinstitutet, var vetenskaplig granskare av studien. Han tycker att den har en del brister.

– Den är intressant och inte helt fel. Men småskaliga system brukar inte kunna jämföras med storproduktionssystem eftersom de fyller olika funktion och det finns lite svagheter i metoden. En stor del av koldioxidpåverkan kommer från infrastrukturen, till exempel picnic-bord och annan infrastruktur vid stadsodlingen men om alla infrastruktur för konventionella odlingen var med är det inte tydligt, samt att de bara antog att stadsodlingar var på plats för några år.

Det borde variera väldigt mycket beroende på hur odlingarna får tag på materialet?
– Ja de hade ett stort spann i resultaten mellan de olika odlingarna i studien. Jag varnade dem för att slutsatsen i media kommer vara att stadsodlingar är dåliga jämfört med konventionella odlingar, men den slutsatsen går inte att dra eftersom det bara baseras på några stadsodlingar i Europa och Nordamerika. Dessutom förknippar många hållbarhet enbart med koldioxid. Det är en lite begränsad ”carbon vision”. Många andra faktorer påverkar också. Jag tycker inte man ska bry sig så mycket om de exakta utsläppen i stadsodlingar utan tänka på andra positiva effekter de ger.

Michael Martin tycker också att städer borde göra mer för att uppmuntra stadsodlingar. Inte minst i Sverige.
– Paris, New York och Detroit är kända för sina stadsodlingar. Folk åker dit för att lära sig. Här i Sverige har vi jättebra förutsättningar, bland annat med relativt bra energisystem om man jämfört med exempelvis södra Europa.

Hur skulle du vilja se att städer agerar?
– De borde ge mer plats för stadsodling. Små odlingar är relativt självgående, men större odlingar måste också ha en marknad. Städer borde bli upphandlare av den maten som produceras lokalt och inte bara fokusera på att köpa in den billigaste maten som man inte vet var den kommer ifrån. Förutom mindre koldioxidutsläpp kan det också vara bra ur ekonomiska och sociala aspekter, inte minst om det används restprodukter.

Du säger i ett pressmeddelande från IVL att det går att effektivisera matproduktionen genom att hitta synergier med andra urbana system, som exempelvis avfall, restmaterial och energi. Kan du ge några konkreta exempel och hur det kan användas i stadsodlingar?
– Jag har mest jobbat med tekniska system som växthus och vertikala odlingar. Men i vanliga urbana odlingar handlar mycket om vad man köper in för jord, näring och gödsel. Det kommer ofta från utlandet, men hade kunnat komma från staden där odlingen ligger. Det skulle kunna göras bättre.

Odlingsmaterial och energianvändning viktiga faktorer

Ett tydligt exempel är värmen som alstras av lampor i växthus och andra odlingar. Den kan används för andra ändamål och även sparas och användas i exempelvis garage eller liknande. Michael berättar också om ett system i Barcelona som låter urin från toaletter genomgå en kemisk process så att det blir en kväverik blandning som kan användas i odlingar. 

Ett annat viktigt område är all torv eller kokosskal som köps in för att odla i.
– Det finns hur mycket avfall som helst i en staden som kan användas som växtmaterial om det bara förädlas. Det måste inte beställas från utlandet. De flesta kastar dessutom substratet efteråt, men det kan återanvändas. Till exempel i svampodling som kan göras i kaffesump, tidningar och träprodukter. Det finns alltid något mer man kan göra.

Finns det något som fritidsodlare kan inspireras av för att minska avtrycken i sin trädgård?
– Se över vilken näring och kompost som kan användas. Det finns till exempel studier från Linköpings universitet som visar att häst- och kobajs ofta används på fel sätt. Man ska tänka på att man inte behöver så mycket gödsel. När det gödslas för mycket skapas ett näringsläckage i närområdet och i rinnande vatten.

Återanvänd mera

Det finns också många sätt att få tag på material till exempelvis pallkragar eller annat som man kan behöva i trädgården. Men här skulle det behövas bättre tjänster för att kunna återanvända material från exempelvis byggen så att dessa inte bara slängs.

Förutom matproduktion – vad finns det för andra positiva effekter för samhället med stadsodlingar?
– Det finns många studier på att det påverkar folk positivt. Det bygger upp en communitykänsla och folk känner sig delaktiga. Det ger också en förståelse för mat. Folk har blivit separerade från matproduktionen, i en odling kan de vara med och se hur det går till och se att det kräver mycket jobb och att det är ett fysiskt arbete. Det finns också forskning som visar att det kan påverka närmiljön så att det inte blir lika kraftiga värmeextremer och är även en möjlig användning av regnvatten, som annars kan vara svårt att bli av med. Dessutom blir det grönt och fint. Det är betydligt roligare att se än en tom betongyta, avslutar Michael Martin.