En av fåglarna som fått nytt svenskt namn i BirdLife Sveriges nya genomgång är kafferseglaren, som nu kallas vitgumpseglare. Vi har pratat med Språkrådet om varför det gamla namnet är så olämpligt och varför det nya inte heller är så lyckat.
När världens fåglar nyligen fick nya svenska namn hade Taxonomikommittén som ambition att ta bort kränkande artnamn. Sammanlagt tio arter som tidigare innehöll ord som “neger”, “zigenare”, “kaffer” och “hottentott” har därför fått nya namn. Fågelnamn som innehåller “lapp” har dock behållits eftersom ordet kan syfta på landskapet Lappland.
I oktober 2013 upptäcktes Sveriges första kafferseglare i Skåne. Det blev kanske för många den första kontakten med det namnet och för nyhetsmedia blev det troligen första gången de använder ordet “kaffer” på väldigt många år. Det är inte så konstigt. Det är ett ord som fasats ut ur det svenska språket av goda skäl.
– Om jag tolkar uppslagsverken rätt så är ”kaffer” från början ett arabiskt ord, ”kafir” som används av muslimer om en person som inte bekänner sig till islam. Under den europeiska kolonisationen av Afrika tog portugiserna över beteckningen, men uppfattade den som ett namn på ett folk i sydöstra delen av Afrika. Gruppen i fråga kallade sig alltså inte så själva, utan tillhörde den större gruppen bantu. I Sydafrika kom ”kaffer” att användas starkt nedsättande om den svarta befolkningen, berättar Susanna Karlsson, språkvårdare på Språkrådet.
Ordet har haft andra betydelser, men i det här sammanhanget används “kaffer” i ett tema av människors rastillhörighet och anses idag otidsenligt.
– ”Kaffer” är bemängt med samma problematik som ”neger”, att det har använts starkt nedsättande om människor och som en del i ett systematiskt förtryck. Att detta är en benämning på en folkgrupp som bygger på en missuppfattning av en term som i sig har använts nedsättande gör förstås inte saken bättre, fortsätter Susanna Karlsson.
Språkrådet är dock inte riktigt nöjda med det nya namnet heller.
– Vitgumpseglare bör skrivas vitgumpsseglare, med två s. Det beror på att sammansättningar där första ordet i sig en en sammansättning får ett foge-s, som fotbollsmål, förklarar Susanna Karlsson.
Erling Jirle, forskningsingenjör vid Biologiska institutionen på Lunds universitet och inblandad i den svenska namnlistan, förklarar namnbeslutet så här.
– Det finns två anledningar skulle jag vilja säga att vi döpte till vitgumpseglare och inte vitgumpsseglare. För det första är det svårare att uttala dubbla s, särskilt uttala det snabbt, och seglare är snabba. För det andra så måste vi i så fall byta namn på både vitgumpsnäppa och rostgumpsvala, och det vill vi undvika med så etablerade namn.
Läs mer:
• En tredjedel av världens fåglar har fått nya svenska namn.
• Sveriges första vitgumpseglare (kafferseglare).
Källa: Vår Fågelvärld