Flera nya arter för Sverige hittade av student

Tore Dahlberg gör ett studentarbete på institutionen för ekologi. Hans handledare Mats Jonsell på SLU föreslog att han skulle titta närmare på insekter knutna till vedsvampar, närmare bestämt till timmer-, citron- och knölticka som går på gran och tall.

– Jag som är intresserad av både vedsvamp och insekter och gärna ville ha Mats som handledare tyckte att projektet lät riktigt spännande, säger Tore Dahlberg.

Dessutom hade ingen tidigare gjort en lika systematisk studie av att kläcka insekter ur dessa svampar. Trots att svamparna är vanliga i barrskogar.

– Detta beror nog kanske delvis på att entomologer har haft lite dålig koll på vedsvampar och just dessa arter kan vara lite lika varandra och andra arter. Arterna är alla vita och endast knölticka bildar ibland små hattar, annars är de resupinata (fruktkropp tätt tryckt mot underlaget) och fördes tidigare till samma släkte, Antrodia. Att de är resupinata gör också att man måste samla in hela stamfragment då många arter lever i veden under svampen, något som gör insamlandet lite bökigare jämfört med tickor som har tydliga hattar.

Nunnor får se upp – parasiten rör sig norrut

Det var på en murken tallstock med timmerticka, insamlad utanför Uppsala, som det plötsligt dök upp något spännande. En storväxt parasitstekel på nästan 2 centimeter med en orange kropp. Experten Niklas Johansson kunde artbestämma den till Lymantrichneumon disparis, en art som aldrig påträffats i Sverige tidigare. I Finland hittades den för första gången 1999 och i Storbritannien 2013 och det verkar som att den är på väg att förflytta sig norrut, tror Niklas Johansson. En alternativ förklaring är att arten är förbisedd eftersom den lever på fjärilar som normalt sett håller sig högt upp i trädkronorna.

Lymantrichneumon disparis hör nämligen till underfamiljen fjärilsparasiter och parasiterar på fjärilarna barr- och lövskogsnunna. Dessa kan kaläta skog, men har alltså nu troligen en ny fiende som kan begränsa deras skada.

För Tore Dahlberg var dock det här en bifångst eftersom Lymantrichneumon disparis inte är direkt knuten till svamparna eller veden.

– Den har letat upp ett bra skrymsle och övervintrat som imago (vuxen). Det är nog bara ren tur att den råkade övervintra i en av tallstockarna som samlades in. Sprickig murken ved och lös bark är ofta populära tillhåll för insekter vintertid.

Även en ny stjärtfluga för Norden

Han berättar att kunskaperna om vilka insekter som lever i vedsvampar varierar. De vanliga arterna klibbticka och fnöskticka är välstuderade, men andra är mindre kända. Men den nya parasitstekeln var inte det enda spännande fyndet som gjordes. Tore Dahlberg hittade över 150 arter i stockarna. Bland dem en till art som var ny för Sverige och till och med hela Norden; stjärtflugan Lonchaea stelviana (artbestämd av Sven Hellqvist). Den beskrevs av vetenskapen först 2016 och larverna utvecklas just i död ved. I det här fallet en tall från Gästrikland som var angripen av citronticka.

För Tore Dahlberg personligen var dock det roligaste fyndet ett annat. Nämligen tallsvampmal (Agnathosia sandoeensis), som hittades utanför Uppsala på sin blott fjärde kända lokal i hela världen.
– I Sverige var den tidigare bara känd från Gotska sandön. Det är nog det fynd jag själv tycker är häftigast eftersom fjärilar ändå är en ganska välstuderad grupp. Den arten lever på citronticka.

Förutom de sällsynta arterna – vad har du mer kunnat dra för slutsatser av ditt arbete hittills?
– Förutom artförekomsterna i sig är nog huvudslutsatsen att svamparternas genetik verkar förklara arters förekomst bättre än utseendet, vilket är något som även tidigare studier visat. Timmerticka och citronticka, som båda hör till släktet Amyloporia numera, har ett helt annat insektsamhälle än knölticka som är en Neoantrodia. Knöltickan delar till exempel många arter med korkmussling och rosenticka som är väldigt olika utseendemässigt, men närmare släkt genetiskt.

Källa: SLU