När Sveriges 140 havslevande musslor fått svenska namn har det varit fokus på att namnen ska vara beskrivande.
Det är bara ungefär hälften av Sveriges havslevande musslor som hittills haft svenska namn och vissa arter har haft flera svenska namn, men nu har experter på musslor från SLU Artdatabanken, Tjärnö marina laboratorium vid Göteborgs universitet och expertkommittén för marina evertebrater tagit fram en lista på svenska namn för att bringa ordning i klassen musslor.
– Vi hoppas att de svenska namnen får fler att intressera sig för våra musselarter och att rapporterade observationer ökar, säger Martin Larsvik, informatör på Tjärnö marina laboratorium.
Målet har varit att ta fram namn som är beskrivande på något sätt. För de flesta arterna är det utseendet som varit avgörande. Tättslutande och glipande simmussla eller taggig och slät kammussla hör till den kategorin. Det går att föreställa sig hur dessa arter skiljer sig från varandra. En del musslor har istället fått namn efter beteende. Hoppkammusslan till exempel, som “hoppar” iväg från fiender genom att öppna och smälla igen skalet.
En annan namnkategori är att döpas efter sin livsmiljö. Hit hör mudderkräftsmusslan som framför allt lever i gångar gjorda av mudderkräftor och sjömusmusslan som lever på taggarna hos sjöborrarna purpursjömus och hjärtsjömus.
Malin Strand, marinbiolog på SLU Artdatabanken, är en erfaren döpare av arter. Hon har förutom musslor även gett namn åt bland annat slemmaskar, tagghudingar och sjöpungar. Hon berättar att det finns vissa riktlinjer som de behövde förhålla sig till.
– Bland annat ska namnet gärna vara beskrivande, så kort som möjligt och lätt att uttala. Humoristiska och fantasifulla namn är tillåtna, men får inte vara löjeväckande eller anstötande. Den bästa matchningen är förstås när det blir både vetenskapligt och roligt. Det kan hjälpa till att väcka intresse för vår natur.
Källor: Göteborgs universitet och Lista över marina musslor