Södra avverkade skog trots domstols­beslut

Det började med en avverkningsanmälning. Den här gången av skogsbolaget Södra i Skutterstad i Västerviks kommun. Som så många gånger förr hittade naturvänner rödlistade och skyddade arter i skogen som skulle avverkas. Bland annat upptäcktes talltita och järpe. Tjusts skogsgrupp tog ärendet till Mark- och miljödomstolen i Växjö och i februari 2022 stoppades avverkningen och Södra Skogsägarna drog tillbaka sin avverkningsanmälan.

Här hade historien kunnat ta slut, men i juni i år kom det en ny avverkningsanmälan på samma yta, skriver Skydda skogen. När Tjusts skogsgrupp tog kontakt med Skogsstyrelsen meddelade myndigheten att Mark- och miljödomstolens dom inte längre gällde, men att det skulle tas hänsyn till domen vid kommande beslut om avverkningen.

I början av december besöktes skogen av en medlem i Tjusts skogsgrupp. Då var skogen borta; “utan minsta tecken till hänsynsåtgärder till talltita och järpe”.

En skog som alltså stoppats från avverkning från domstol har nu avverkats, trots att Skogsstyrelsen sagt att hänsyn ska tas till domen.

Södra: Avverkningen gjordes på grund av granbarkborre

Södra svarar däremot via sin presstjänst:

– Avseende det aktuella området så är det korrekt att skogsägaren i augusti 2021 lämnade in en avverkningsanmälan som sedermera överklagades till mark- och miljödomstolen. Södra Skogsägarna bistod skogsägaren i detta ärende. Mark- och miljödomstolen avgjorde i februari 2022 ärendet genom att 1) återförvisa målet till Skogsstyrelsen för fortsatt handläggning, samt 2) förbjuda de anmälda åtgärderna till dess Skogsstyrelsen på nytt avgjort ärendet.

Södra skriver vidare att skogsägaren har en skyldighet enligt skogsvårdslagen att hantera granbarkborreskador i området. Problemet skulle lösas med ”sök och plockmetoden”. Dessa åtgärder kräver inte någon anmälan eftersom enbart en mindre mängd träd avverkas. Enligt skogsbolaget slutade den aktuella domen att gälla i och med återkallandet av avverkningsanmälan.

– I ett senare skede visade det sig att det inte räckte med att avverka enstaka träd utan att flera träd hade angripits av granbarkborren, skriver Södra. I enlighet med gällande regler så lämnades det därför in en ny avverkningsanmälan. Vid denna tidpunkt hade artskyddsförordningen ändrats och nya regler hade trätt i kraft avseende hur fåglar är fridlysta enligt nämnda regelverk. Avverkningen genomfördes i enlighet med inlämnad avverkningsanmälan.

Södras presstjänst menar att varken skogsägaren eller Södra skogsägarna har genomfört någon avverkning i strid med mark- och miljödomstolens dom och inte heller på annat sätt kringgått en sådan dom eller agerat i strid med en sådan dom.

Birdlifes fågelskyddsansvarig: Fågeldirektivet står fast

– Södras svar är vad vi kan förvänta oss från skogsindustrins företrädare.

Det säger Daniel Bengtsson, fågelskyddsansvarig på Birdlife Sverige. Han anser att det är helt felaktigt att förändringen av artskyddsförordningen skulle innebära att skyddet för fåglarnas livsmiljöer – fortplantningsområden och viloplatser – inte längre gäller.

– Detta är emellertid en helt felaktig förevändning, då fåglarnas livsmiljöskydd baseras på fågeldirektivet, som står fast. Såväl EU-domstolen som den svenska Mark- och miljööverdomstolen har fastslagit detta med all önskvärd tydlighet, efter den svenska lagändringen, men skogsindustrins företrädare vägrar att följa dessa domslut.

Kan inte dömas, men är inte utan ansvar

Södra kan inte dömas för att ha brutit mot den tidigare domen om avverkningen i Skutterstad eftersom det gällde en tillbakadragen anmälan, men det innebär inte att de är utan ansvar.

– Det är uppenbart att avverkningen har skett i strid med domstolens beslut, då skälet för återförvisning till Skogsstyrelsen – “avsaknad av utredning av vilka skyddsåtgärder som kan vidtas för att förbudet i artskyddsförordningen inte ska riskera att överträdas” – fortfarande gäller, säger Daniel Bengtsson och fortsätter:
– Södra kommer här undan från lagen på grund av systemfelet som innebär att i den mån som Skogsstyrelsen inte ”hinner” fatta beslut om en avverkningsanmälan inom sex veckor, så lämnas det helt upp till markägare/skogsbolag att bedöma hur lagen ska följas. Och vi vet ju alla hur fan läser bibeln…

Uppdatering: Skogsstyrelsen svarar

Efter nio dagar svarar Skogsstyrelsen på några frågor om fallet:

Hur kan det komma sig att avverkning skett i området trots Mark- och miljödomstolens dom?
– Skogsstyrelsen har haft två olika anmälningsärenden i det berörda området, berättar Krister Havskog, distriktschef i Kalmars distrikt på Skogsstyrelsen. Det första återkallades av markägaren och avskrevs därför. Det andra togs inte upp för handläggning inom de sex veckor som markägaren behöver vänta innan avverkningen får påbörjas. Att Skogsstyrelsen inte tar upp ett ärende för handläggning inom sexveckorsperioden kan bero på flera saker. Det är en ansenlig mängd med avverkningsärenden som kommer in till myndigheten och med knappa resurser hinner vi helt enkelt inte med alla. En annan orsak kan vara att andra ärenden har högre prioritet baserat på vilka naturvärden som påverkas och att resurserna därför läggs på dessa ärenden.

Varför gällde inte längre domen?
– I det återkallade ärendet fattade Skogsstyrelsen ett formellt beslut om att avskriva ärendet eftersom markägaren hade återkallat anmälan. I MMD:s fastställda dom förbjöds de då anmälda åtgärderna tills det att Skogsstyrelsen på nytt avgjort ärendet. I och med att vi beslutade om att avskriva ärendet kan det anses vara avgjort på nytt och det ligger därför inte kvar något förbud från domstolens håll. MMD:s dom i det specifika ärendet har alltså ingen formell betydelse för det nya ärendet som inkom till Skogsstyrelsen. När det gäller den nya anmälan hanteras det enligt våra rutiner och prioriteringar. Det kan dock såklart vara värt att ändå ha den tidigare domen i beaktade när/om det nya ärendet tas upp för handläggning.

Skydda skogen menar att Skogsstyrelsen nästan helt slutat fatta formella beslut sedan 2022 – vad säger ni om det?
– Det stämmer inte att Skogsstyrelsen nästan helt slutat fatta beslut. Under perioden 1 december 2022 till 1 december 2023 har Skogsstyrelsen, Kalmars distrikt, fattat 59 formella beslut, 45 enligt MB och 14 enligt SVL

13 andra polisanmälda fall mot Södra

Troligen finns det inte mycket mer att göra i det här fallet. Talltitornas och järparnas livsmiljö är borta och chansen att ta fallet vidare i domstol bedömer Daniel Bengtsson som liten:

–  Möjligheten att i efterhand tillämpa lagstiftningen är minimal, eftersom domstolar i regel inte bedömer ett överklagande av en skogsavverkning som redan genomförts.

Det är inte heller Södras första övertramp när det gäller skyddsvärda arter. Tjusts skogsgrupp har polisanmält Södra i 13 fall där de avverkat skog med orkidén knärot. I en EU-dom från mars 2021 framgår att medlemsländerna är skyldiga att säkerställa att knärotens gynnsamma bevarandestatus inte försämras och det krävs enligt forskning buffertzoner på 50 meter för att knärotens växtplatser inte ska ta skada vid avverkning av intilliggande skog.