Sociala medier och naturfoto-boomen har ökat påverkan på naturen

Även om storskalig exploatering, avverkning och politiska beslut står för den stora påverkan på naturen så kan även enskilda personer orsaka störningar. Allt för många som tar sig alltför nära för att fotografera smålommar har till exempel lett till att en populär mosse i Sverige tvingats sätta upp avspärrningar och personer har dömts till artskydds­brott för att ha rört sig alltför nära fjällrävar.

Det är forskare från Edith Cowan University (ECU), Curtin University, Murdoch University och Kings Park som undersökt och identifierat flera direkta och indirekta effekter som sociala medier har haft på naturen. Exempelvis i form av störningar i djurens fortplantnings och födosök, samt nedtrampning av utrotningshotade växtarter.

Sociala medier har gjort världen mer lättillgänglig

Rob Davis, universitetslektor i vertebratbiologi vid ECU, menar att tillkomsten av sociala medier har skapat en miljöpåverkan som annars aldrig skulle ha existerat.

– Sociala medier har gjort det enkelt för människor att identifiera var hotade växtarter finns eller var fågel- eller djurarter häckar, och informationen sprids snabbt och orsakar en stor tillströmning av människor till ett område som annars skulle ha förblivit orört. Som ett resultat av detta störs djurens häcknings- och utfodringsmönster och det finns en ökad risk för predation. Dessutom lämnar användningen av uppspelning av läten, drönare eller hantering av vilda djur för fotografering en bestående påverkan.

Virtuellt beröm riskerar att främja oetiska metoder

Forskarna menar, med stöd av tidigare studier, att statusen som “mikrokändis” och strävan efter att dela dramatiska bilder av hög kvalitet har format människors beteende i naturen. Fler känner ett behov av att få tag på ett unikt innehåll för att generera trafik på sociala medier eller skapa uppmärksamhet. Det innebär att allt fler söker regionalt exklusiva, alltmer otillgängliga och svårreplikerade bilder som ofta sammanfaller med hotade arter, kort avstånd till objektet och unika landskapselement. Ibland används även metoder som kan påverka djuren negativt; exempelvis uppspelning av läten och genom att frekvent lägga ut mat åt dem på samma plats.

– Strävan efter att få inflytande, följare och virtuellt beröm riskerar att öka risktagandet, främja oetiska metoder och skapa orealistiska förväntningar på hur naturen kan uppskattas. Naturfotografering som helhet kan således driva på överexploatering av biologisk mångfald genom det stora antalet användare av sociala medier och kan inte längre betraktas som godartad, hållbar eller icke-konsumerande, skriver forskarna i sin studie.

Fotograferande av natur kan ge negativa effekter

Som exempel på fotograferandets påverkan nämns den akut hotade asiatiska fågelarten blåkronad fnittertrast. Den har uppvisat ett förändrat häckningsbeteende på grund av störningar från fotografer. Men även blixtfotografering och allt för närgångna fotografer som stör det marina livet – exempelvis valhajar – tas upp som exempel.

När det gäller växter är orkidéer särskilt utsatta. Det finns till exempel vissa orkidégrupper på Facebook med uppemot 10 000 medlemmar som skriver var inhemska orkidéer finns någonstans och när de blommar.

– Den snabba spridningen av blomningsplatser och den fottrafik som genereras till viktiga platser bör betraktas som ett nytt hot, säger Belinda Davis, ansvarig för Kings Park.

– Orkidéer kan ha mycket specifika interaktioner med en enda art av pollinatörer och svampar. Överdrivet besökande har inte bara en direkt inverkan på orkidéerna genom att de trampas sönder, utan kan också indirekt påverka integriteten i deras ekologiska interaktioner, vilket gör orkidéerna sårbara för populationskollaps, säger hon.

Även positiva aspekter

Men det finns även positiva aspekter för naturen med sociala medier och ökat fotograferande. Belinda Davis påpekar att det även leder till ökad miljöaktivism och kamp för naturen, mer kontakter mellan naturengagerade och ökat kunskapsutbyte.

– Eftersom sociala medier når ut till en bred publik kan innehållet också utnyttjas av forskare och markförvaltare i naturvårdssyfte, genom “datautvinning” av innehåll eller genom att aktivt samarbeta med “medborgarforskare” för att samla in data som en biprodukt av deras aktiviteter på sociala medier, säger hon.

Framöver skulle Rob Davis vid ECU vilja se fler etiska regler och strängare kontroller i sociala mediers olika grupper. Ungefär som finns i många naturföreningar. Framför allt när det gäller särskilt utsatta arter som till exempel är hotade, har en begränsad utbredning eller är särskilt störningskänsliga.

– Många naturgrupper och natursällskap har redan väletablerade etiska regler för ansvarsfullt beteende, bland annat för aktiviteter som fågelskådning, fågelfotografering och fotografering av orkidéer. Sådana uppförandekoder är en utmärkt utgångspunkt, men de är inte bindande och förlitar sig på att enskilda individer gör rätt för sig och/eller på grupptryck för att säga ifrån om olämpligt beteende. Detta kan dock fortfarande vara den mest realistiska grunden för att minska påverkan på den biologiska mångfalden och frågor kan ställas till alla grupper som inte har eller följer sådana uppförandekoder, säger han.

Källor: Science of The Total Environment och Edith Cowan University