Håligheter i form av gamla sorkbon, gryt eller ännu mindre utrymmen är tacksamma vinterboplatser åt många insekter eftersom de här kan hitta viss värme.
Småkrypens många strategier för att klara vintern
Hur överlever insekter och spindeldjur på vintern trots att de flesta knappt kan ändra sin kroppstemperatur? Svaret är att det finns en mångfald av spännande strategier – från att fly till att bita ihop.
Det finns inget enskilt svar på frågan hur insekter övervintrar. Det varierar stort mellan olika grupper och arter, men de allra flesta småkryp sänker aktiviteten till ett minimum under de kallaste månaderna. Vissa går i dvala, andra övervintrar som ägg eller i puppor.
I korthet, och det viktigaste att komma ihåg, är att många småkryp behöver skrymslen och vrår att ta skydd i. Det kan vara till exempel grov bark på ett gammalt träd, ett tätt buskage, bland mossa eller lavar, springor i en träbyggnad, en fågelholk, en hög med löv, grenar och ris, växter som får stå kvar över vintern eller en hög med stenar. Även att placera ut enskilda stenar, tegelpannor eller stockar på marken skapar gömställen med tillräcklig värme för många småkryp. Detsamma gäller växter som får stå kvar över vintern. Ihåliga stjälkar är viktiga övervintringsplatser för många arter. Ju fler sådana här platser som erbjuds i närnaturen, desto fler smådjur klarar den svåra utmaningen med minusgrader och kan sedan vara redo att möta våren.
Vissa flyr landet
Det är en fascinerande mängd olika taktiker som insekterna utvecklat för att klara kylan. Några arter, exempelvis tistelfjäril, rovfjäril, amiral och kålfjäril, samt flera arter blomflugor, gör som många fåglar och flyger söderut på hösten. De undviker därmed kylan helt och återvänder först på våren när det blivit varmare. Det är fascinerande att tänka på så små varelser som ger sig ut på så långa flygturer, ofta över öppet vatten.
Amiral – en av fjärilarna som drar söderut under vintern.
De aktiva undantagen
Även om de flesta insekter är inaktiva och vilande på vintern, så finns det undantag. Frostfjärilar kan man se flyga runt även på vintern för att leta efter honor att para sig med. Oftast hittar hanen honorna lågt på en trädstam. Efter befruktningen kan hon sedan krypa upp till springor eller bladknopparna i träden och lägga sina ägg. På så sätt kläcks larverna nära maten (bladen) på våren. En ganska vanlig och smart taktik i insektsvärlden.
Relativt varma vinterdagar kan man också få se insekter och spindeldjur på snön. Exempelvis de små spektakulära snösländorna och de minimala hoppstjärtarna som kan skjuta iväg sig med en ”fjäder”. Även vintermyggor, harkrankar, ”snömaskar” (larver av skalbaggarna mjukbaggar/hårbaggar), spindlar och lockespindlar kan ibland ses springa runt på snön. En studie från norra Finland visade att det går att hitta över 100 olika arter spindlar på snön.
Snöslända. En av småkrypen som är rörlig på vintern och ofta ses på snötäcket.
De flesta insekter som övervintrar som fullvuxna eller larver gör det i någon form av dvala och på en skyddad plats där det är lite varmare. Men även här finns undantag. Vissa myggor kan överleva som fullvuxna i -40ºC eller kallare och det finns skalbaggar och fjärilar som tål temperaturer under -50ºC.
Vilar i kylan
Den vanligaste strategin är dock att gå i någon form av dvala på en skyddad plats. Ett av de mest kända exemplen på detta är humlorna. Det är bara drottningarna som lever under vintern, men de är befruktade och kan komma igång med att skapa nya kolonier tidigt på våren tack vare sin värmande ”päls”. Men för att klara vintern behöver humledrottningarna till exempel gamla sorkbon, luftfickor bakom bark eller andra små utrymmen där de kan krypa in och där temperaturen är något högre. Sådana platser finns det relativt gott om i en trädgård som tillåts vara lite vild här och där. På våren när de vaknar behöver humlorna mycket energi från tidiga blommor. Exempelvis sälg, krokus, vintergäck och snödroppar.
Även hos getingarna är det bara drottningarna som övervintrar. Det gäller även många vildbin, men hos vissa arter övervintrar både vuxna honor och hanar. De brukar då para sig på våren.
Många småkryp övervintrar också bland trädens grenar, knoppar och barr eller vintergröna blad. Mitt i vintern kan små kungsfåglar ses flyga runt i skogen. De hittar tillräckligt med små spindlar, kvalster och annat i träden för att överleva. Det säger något om hur mycket gömt liv det finns i naturen även när det är kallt.
Nyckelpigor är redo att möta bladlöss på våren
Även nyckelpigor övervintrar. Den sjuprickiga nyckelpigan, som är en av de vanligaste, kryper gärna ner under grästuvor för att söka skydd. De individer du ser tidigt på våren har klarat köldutmaningen, medan sensommarens nyckelpigor är födda samma år. Då har fjolårets nyckelpigor dött.
Bladlössen är också redo för våren. De övervintrar som ägg och de första som kläcks är honor som kan ge liv åt nya bladlöss genom så kallad jungfrufödsel. Under den här första perioden är bladlussamhället som mest känsligt och om du tar bort dem från dina favoritväxter tidigt på våren minskar deras skada på växterna kraftigt. Lär dig mer om bladlöss här.
Småkryp kan även gömma sig bland lavar, som för övrigt är ofarligt för träden.
Fjärilar har olika strategier för att klara sig. Några arter flyger som sagt söderut, ungefär hälften övervintrar som larver och betydligt färre som ägg. De flesta skyddar sig i puppstadiet i kylan, men några arter – exempelvis citronfjäril, nässelfjäril och påfågelöga – klarar vintern som fullvuxna. Det är därför dessa arter kan vara så tidigt på vingarna under våren. Återigen behövs små öppningar och håligheter för att de ska klara sig. Läs mer i den här artikeln om hur de klarar vintern.
Jakten på varmare utrymmen
Många småkryp är experter på att hitta platser som håller en lite högre temperatur på vintern. Maskar kan till exempel övervintrar en eller två meter ner i jorden. Där håller sig temperaturen oftast över 3 grader Celsius även om tjälen går i jordens övre skikt. Även snäckor kan hittas under jorden på vintern. en del har då bildat ett extra skyddande hölje över öppningen till skalet. Många andra småkryp övervintrar i jorden och håller sig bara nedanför tjälen.
Stor daggmask (Lumbricus terrestris).
Myror hör också till de insekter som övervintrar i marken, men stackmyror håller sig tätt tillsammans så att de hjälps åt att hålla värmen. I mitten av bollen med myror ligger drottningen som därmed får det varmast. På de första varma vårdagarna kan man få se myrorna bege sig upp till ytan av myrstacken och lite långsamt sätta igång med årets arbetsuppgifter.
Inomhus- och utomhusspindlar
Flugor hittas inte sällan aktiva inomhus på vintern. Vissa arter, som till exempel vindsflugan, övervintrar som vuxen, men många andra arter vilar som ägg, larver eller puppor. Även spindlar har olika metoder. De flesta håller sig i markskiktet där de hittar skydd under till exempel stenar, löv, grenar eller annat. Men alla spindlar vill inte ha det varmt om vintern. Nästan inga spindlar klarar av att överleva i ett uppvärmt och torrt hus. Läs mer om spindlar på vintern här.
Manipulera växter för skydd
En del insekter har en väldigt smart metod för att skaffa sig en vinterbonad bostad. De injicerar växter med en vätska som får dem att bilda märkliga bölder som kallas galler. I dessa galler, som kan se ut som små kulor eller stora spretiga nystan utvecklas ägg och larver i fred innan värmen lockar ut de färdigutvecklade insekterna på våren. Du har säkert sett sömntornstekelns speciella galler på rosväxter (se bild nedan).
Sömntornsstekelns gall på rosor.
Viktig variation även på våren
Även hur småkrypen agerar på våren varierar stort. Vissa arter vaknar tidigt, när det bara är några plusgrader och fortfarande ligger snö. Andra vill ha minst tio grader i ett visst antal dagar och ytterligare andra vägrar att fälla ut vingarna innan temperaturen når uppåt 20 grader. Den här variationen är anpassad efter deras föda och gör att varje art har hittat sin nisch, sin tid och sin plats. Allt för att så enkelt som möjligt kunna hitta mat när de behöver det som mest – oavsett om det är nektar från en viss växtarts blommor, bladlöss eller myggor som ska ätas. Det är ett fascinerande samspel som förbereds redan under vintern.
Läs även
• Läs fler artiklar om vintern
• Mata fåglarna på vintern – håller dem friska
• Utespindlar och innespindlar – olika strategier på vintern
Källor: Boken ”Naturen om vintern”, Bioresurs, Phys.org, boken ”Nyckelpigor i Sverige”, Naturhistoriska riksmuseet och Lunds universitet
Läs mer om hur du gynnar biologisk mångfald i trädgården hos Rikare trädgård.
