Just nu pågår en kampanj mot vad som kallas “Sveriges koloniala skogsskövling”. Bakom kampanjen står samiska aktivister, Fältbiologerna och Extinction Rebellion.
– Kolonialstaten Sverige förödmjukar och exploaterar samernas existens genom den skogsskövling som sker där renbetesmarker, jakt- och fisketillgångar och landskap massakeras. Vi gör motstånd mot kränkningen av samerna och kräver djupgående förändring som respekterar samisk vetorätt mot exploatering, skriver organisationerna bakom Skogsupproret.
En av de som engagerat sig i frågan är Emy Suorras. Hon är född och uppvuxen i Gällivare och tillhör Unna Tjerusj sameby. Hennes släkt har i många generationer levt med renar och i symbios med naturen.
– Det är en av mina mest basala byggstenar och genomsyrar många av mina prioriteringar och val. Vår kultur bygger på ett fungerande kretslopp, dagens samhälle ger inte utrymme till ett liv i samspel med naturen och fjällen så som vi alltid har levt, förklarar Emy.
Det är också en av anledningarna till att hon engagerat sig i skogsupproret, är aktiv i Fältbiologerna och ambassadör för Schyst resande. För henne är det otänkbart att skjuta de här frågorna på framtiden.
– Jag kommer inte med gott samvete kunna lämna över denna jord till framtidens barn utan att själv har tagit fighten. Vi har gått igenom eld och vatten för detta, vi kan inte knäckas. Det sitter i oss om vi bara lyssnar. Våra löv må ruskas i den här starka stormen men rötterna går för djupt för att slitas loss.
Kan inte vänta
Hon berättar att ett hotande mardrömsscenario är att rendrift kommer tillhöra dåtiden, något som man läser om i historieböcker. Än så länge är rendrift en levande näring, men det går inte att slappna av och lita på att det fortsätter att vara det.
– Vi kan inte vänta och se vad som händer. Vi är påväg åt ett håll som är så långt ifrån var vi kom från. Vi behöver påminna oss och påminna varandra om vad vi är och vad vi gör. Låt oss aldrig glömma vad våra förfäder kämpat för, anledningen till att jag är där jag är idag är att människor före mig har gjort det dom älskat och levt för, säger Emy Suorra.
Emy Suorra. Foto: Privat
När Sveaskog konfronteras med sitt beteende i renbetesland så brukar de hänvisa till att de gärna har en dialog med renbyarna. Har tycker du att dessa dialoger fungerar?
– 95 procent av statliga Sveaskogs skogsinnehav ligger på renbetesmarker, på samisk mark som vi brukat och ännu brukar. Vi har varit här sedan urminnes tider, ändå har vi knappt något att säga till om. Bevisligen så har dialogen inte fungerat vidare bra, vi ses som ett hinder på vägen, som man gärna tar sig runt.
Emy berättar att hon inte tycker att Sveaskog för en fungerande dialog och att de inte tar hänsyn till samernas rättigheter. Det statliga bolaget ska föregå med gott exempel, men har istället ett system som inte är hållbart i längden.
– Sveaskog prioriterar idag avkastning över både urfolksrätt eller miljömål. Detta måste ändras genom nya ägardirektiv, vilket kräver riksdagsbeslut. Statens bolag ska främst användas för att uppfylla Sveriges åtaganden gällande mänskliga rättigheter och våra miljömål, inte för att tjäna pengar.
Utbredd kritik
Kritiken mot Sveaskogs verksamhet i renbetesland är utbredd. I vintras slog 29 samebyar larm om att dialogerna och samrådet med sveaskog inte fungerade eftersom Sveaskog och andra bolag i praktiken fortsätter kalavverka skog på samebyarnas mark. Även flera svenska miljöorganisationer har uppmärksammat orättvisorna.
– Ett problem är att Sveaskog har satt i system att sälja vidare skogar de lovat samebyar att spara till andra bolag som helt sonika skövlar skogen, detta sker alltså inte i samråd med samebyn.
I den affisch-kampanj som ni nu dragit igång står det att Sveaskog bidrar till att samernas kultur utplånas, kan du berätta lite mer specifikt om hur det sker?
– Skogarna skövlas och med det slås även ekosystemen ut, dessa ersätts sedan av tallplantage. Dessa tallplantage utgör inte en välfungerande skog. Renen som levt på dessa marker sedan urminnes tider överlever inte på dessa marker. Renskötseln bär en viktig roll och är väldigt central i den samiska kulturen och samhället. Det är inte bara ett yrke, utan även en stor del av samisk identitet med traditioner långt bak i tiden. För att renskötseln ska fungera långsiktigt krävs marker som är ändamålsenliga, både vad gäller för kalvningen, fungerande flyttleder med rastbete och säsongsbetesområden. Det innebär också betesro och tillgång till trygga vinterbetesmarker.
Vad tror du skulle hända om Sveaskog fick avverka som de vill i renbetesmarkerna?
– Skulle Sveaskog och andra bolag få avverka som de vill i renbetesland skulle de faktorerna som krävs för ett bra naturbete och därmed en hållbar och långsiktig renskötsel försvinna. Trygga säsongsbetesområden, betesro och ett ändamålsenliga kalvningsland går inte hand i hand med tallplantage. Samer som lever på renskötsel skulle behöva göra livsstilsförändringar och den traditionella kulturen av renskötsel skulle strypas.
Skogsupprorets affischeringskampanj kan följas på Facebook och Instagram och här finns mer information för den som vill delta.