Skogs­styrelsen: Statens skogsbruk bör visa vägen

I den nya rapporten “Förutsättningar för hyggesfritt skogsbruk och definition av naturnära skogsbruk” föreslår Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket för regeringen att Sveaskog och Statens fastighetsverk bör bruka 20-25 procent av sina produktiva skogsmarker med hyggesfria metoder.

– De statliga skogsägarna kan visa vägen genom att använda sig av hyggesfria metoder i betydligt större utsträckning än i dag. Det hyggesfria brukandet av skogen behöver öka för att vi ska få en mer variationsrik skog som är bättre rustad för klimatförändringar och ger oss en bättre balans mellan skogens olika värden, säger Carl Appelqvist, projektledare på Skogsstyrelsen.

“Fler incitament för hyggesfritt brukande behövs”

Rapportförfattarna skriver också att staten behöver ge styrning för att åstadkomma en generell ökning av hyggesfritt brukande och “för att öka hyggesfritt brukande i områden där det är av särskild vikt för samhället att det sker ett anpassat brukande””.

­– Förslagen syftar till att öka tillämpningen av hyggesfria metoder inom skogsbruket, genom stärkta incitament och ökad kunskap. Med fler skogsbruksmetoder kan också fler värden knutna till skogslandskapet stärkas, som till exempel biologisk mångfald, klimatanpassning och ökad återhämtning efter skador, säger Emma Mogren, projektledare på Naturvårdsverket.

Definition av naturnära skogsbruk

Rapporten har också tagit fram ett förslag på definition av naturnära skogsbruk. Det vill säga ett skogsbruk som ska öka variationen i landskapet och stärka den biologiska mångfalden. Definitionen lyder:

“Ett naturnära skogsbruk efterliknar naturliga störningsprocesser, skapar variationsrika skogar och stärker miljövärden i skogslandskapet. Brukandet sker utifrån ett landskapsperspektiv och inkluderar anpassat trakthyggesbruk, hyggesfritt skogsbruk och vissa historiska brukningsformer.”

Staten behöver gå före även för rennäringen

I en annan ny rapport kommer Skogsstyrelsen fram till att staten även bör gå före för att öka betestillgången för renar på statlig mark. Detta eftersom betet minskat kraftigt.

– Den vikande trenden för betestillgång kräver kraftfulla åtgärder. En utvecklad strategisk planering av statliga aktörer med större betoning på ökad renskötselnytta på all statlig mark kan vara en del av lösningen. Dessutom behövs politiska beslut om vilken omfattning av skogsbruk respektive rennäring som ska anses hållbar, säger Göran Hallsby, skogsskötselspecialist, Skogsstyrelsen.

Dramatisk minskning av mat för renarna

I rapporten skriver Skogsstyrelsen att utbredningen av marklavar “minskat dramatiskt inom hela renskötselområdet” sedan 1950-talet. Under den här perioden har virkesinriktat trakthyggesbruk (kalhyggesbruk) omvandlat landskapet och minskat tillgången på äldre hänglavsbärande skogar. Dessutom har skogarna blivit tätare vilket både försämrar marklavens tillväxt och gör det svårare för renarna att komma fram.

– Skogsbruket har påverkat renskötseln dels genom att hänglavsskog avverkats, dels genom markberedning på lavmarker. Generellt har förutsättningarna för naturbetesbaserad renskötsel försämrats. För många samebyar går det inte längre att alternera mellan olika betesmarker och ge lavtäcket tid till återhämtning, skriver rapportförfattarna.

De vill också se förbättrat informationsutbyte, mer forskning, kvalitetssäkrad statistik om betestillgång och renantal och utvecklade riktlinjer för den statliga markförvaltningen.

Läs även

• Mer varierad skogs­skötsel kan möta virkesbehov och gynna naturvårdsarter
• Nu har det blivit lättare att stötta naturvänligt skogsbruk
• Ytterligare tre kommuner går över till hyggesfritt skogsbruk
• Skogspris till folkbildare i hyggesfritt skogsbruk

Källor: Skogsstyrelsen och Skogsstyrelsen