Skogsstyrelsen: Negativ utveckling i Sveriges skogar

I den årliga uppföljningen av miljökvalitetsmålet Levande skogar slår Skogsstyrelsen fast att utvecklingen av miljön i Sveriges skogar är negativ. De genomförda åtgärderna anses otillräckliga för att stoppa förlusten av viktiga livsmiljöer i skogslandskapet.

– För lite områdesskydd och naturvårdande skötsel i skyddade områden tillsammans med avverkning av kontinuitetsskogar ger en stor negativ påverkan på många av skogslandskapets hotade arter, säger Herman Sundqvist, generaldirektör på Skogsstyrelsen.

Skogsstyrelsen menar att det bland annat är följande fem faktor som påverkar utvecklingen i negativ riktning:
• En stor del av Skogsstyrelsens anslag för områdesskydd har gått till intrångsersättningar i fjällnära skog istället för till biotopskydd och naturvårdsavtal
• Livsmiljöer för hotade och känsliga arter minskar
• Det saknas fortsatt kunskapsunderlag om skogar med höga naturvärden
• Inventeringar visar en hög andel skadade kulturlämningar
• Mycket arbete återstår för att skapa en fungerande grön infrastruktur, vilket är centralt för bevarandet av biologisk mångfald och flera viktiga ekosystemtjänster.

Myndigheten skriver också klart och tydligt att det pågår en avverkning av skyddsvärda skogar som slår hårt mot hotade arter:
– Den pågående avverkningen av kontinuitetsskogar ger en stor negativ påverkan på skogslandskapets hotade arter. Sådana skogar, som inte tidigare varit föryngringsavverkade [läs: kalavverkade], minskar idag. Resultat från ett forskningsprojekt som presenterats 2020 visar att det i stora delar av det boreala skogslandskapet, utanför fjällen, saknas förutsättningar för en fungerande grön infrastruktur och att det finns behov av restaurering.

Hoppet: frivilligt skydd utan insyn?
I sin rapport lägger Skogsstyrelsen också stort hopp till de så kallade frivilliga avsättningarna:
– Stora arealer undantas skogsbruk i skogsbrukets frivilliga avsättningar. Dock saknas cirka 145 000 hektar frivilliga avsättningar för att nå etappmålet Skydd av landområden, sötvattensområden och marina områden som skulle ha uppnåtts 2020.

Detta system med frivilliga skydd utan insyn får dock kritik från många håll. Birdlife Sverige skrev till exempel i höstas att:
– Birdlife har tidigare betonat att de frivilliga avsättningarna för att få inräknas i den officiella statistiken över skyddad natur måste vara kvalitetssäkrade, pålitliga och inte minst, långsiktiga.

Även Kaliber i P1 var frågande till systemet om frivilliga avsättningar i sin granskning av svenska skogsbruket:
– Kontrollen är liten eller obefintlig, trots att många av de här områdena räknas lika tungt som våra finaste nationalparker i Sveriges miljömål. Och ingen kan heller garantera att skyddet kommer att vara kvar i framtiden.

Viktiga nyckelbiotoper avverkas
Skogsstyrelsen skriver också att det är viktigt att bevara så kallade nyckelbiotoper (områden med höga naturvärden) i skogslandskapet eftersom de “kan utgöra ett viktigt nätverk som kan bidra till att arter kan sprida sig i ett fragmenterat skogslandskap”. Vid årsskiftet 2020/2021 slutade dock Skogsstyrelsen att registrera nyckelbiotoper i samband med att skogsägaren gör en avverkningsanmälan och det tidigare regeringsuppdraget om en landsomfattande inventering avbröts 2019 av regeringen.

I ett annat avsnitt lyfter Skogsstyrelsen vikten av gammal skog som är över 120 år. “Det är i dessa skogar som de högsta nivåerna av de flesta ekosystemtjänsterna finns”.

Läs även:
• ”Allvarligt läge” för naturskog i Norrbotten
• Regeringen: Negativ trend för miljömålet levande skogar
• Miljömålen 2020: ”Förlusten av biologisk mångfald har inte bromsats upp”

Källor: Skogsstyrelsen och Miljömålen 2021