Skogsstyrelsen: Klimatanpassa med mer varierade skogar och återställda våtmarker

Skogsstyrelsen har gjort en sårbarhetsanalys över hur skogsbruket påverkas av klimatförändringarna. Analysen kom fram till att det krävs åtgärder som exempelvis mer varierade skogar, återställande av våtmarker, färre stora hyggen och att risken för körskador minskas. Annars kan det uppstå förluster på flera miljarder årligen.

Sårbarhetsanalysen, som lämnats till regeringen, anser att det i takt med klimatförändringarna kommer bli större effekter av stormar, kraftigare bränder, negativa effekter på biologiska mångfald och ökade angrepp av till exempel rotröta och granbarkborre.

– Vi ser i vår analys att redan kända hot mot skogen kommer att öka men också att nya skadegörare står i kö för att slå till. Därför behöver skogsägaren i större grad variera trädslagen i sin skog och se till att plantera rätt träd på rätt mark för att minimera förluster och tillväxtbortfall, säger David Ståhlberg, utredare på Skogsstyrelsen.

Bland de åtgärder som föreslås i rapporten är bland annat:
• Minska den negativa påverkan på vinterbetestillgång och
flyttleder för renskötseln.
• Återställ minst 20 000 hektar dikade skogsmarker till våtmarker enbart under 2020-talet.
• Planera så att allvarliga körskador förhindras.
• Undvik att kalavverka där erosion, ras eller skred skulle kunna skada infrastruktur, tomter, samhällsviktiga funktioner eller biologiskt värdefulla vatten.
• Bredda skyddszonerna runt miljöer som hyser fuktberoende flora och
fauna.
• Anpassa avverkningen av skogar med hänglavar i renarnas vinterbetesområden så att hänglavstillgången bibehålls eller ökar.
• Utveckla hänsynsåtgärder för biologisk mångfald, till exempel genom att aktivt skapa döende träd och död ved i skogar där det råder brist på sådana strukturer.
• Färre stora hyggen, vilket skulle medföra “både en minskad risk för vattenrelaterade skador nedströms och en större variation på landskapsnivå till nytta för biologisk mångfald och friluftsliv”.

Skogsstyrelsens analys anser också att fler klövvilt kommer röra sig längre norrut i landet och att det kommer leda till ökande betesskador. Som åtgärder föreslås högre avskjutning, ett nytt förvaltningssystem eller någon sorts behandling av trädplantor så att de avskräcker vilt.

De årliga miljardförlusterna beräknas kunna fördubblas till slutet av århundradet om det inte sätts in förebyggande insatser som de ovan nämnda.

– Brukandet av skogen behöver klimatanpassas i ett långsiktigt perspektiv så att vi får den tillväxt som behövs för att ersätta fossila produkter, men också för att säkerställa biologisk mångfald och skogens sociala värden, säger David Ståhlberg.

Blandskog har rekommenderats länge
Det här är ingen ny uppmaning från Skogsstyrelsen. 2005, efter stormen Gudrun, uppmanades landets skogsägare att inte plantera gran eftersom den har svårt att klara stormar och andra klimatrelaterade utmaningar. 2015 konstaterade Skogsstyrelsen att av 100 000 hektar som blåstes ned av stormen Gudrun var det bara 3 000 hektar som planterats med lövträd.

Budskapet har upprepats. För över tio år sedan rekommenderade Skogsstyrelsen blandskogar för att rusta skogarna för klimatförändringarna. Av de 375 miljoner trädplantor som sätts varje år i Sverige är över 200 miljoner granar och sju miljoner är den invasiva contortatallen som SLU anser “skapar en för elden mycket bra bränslebädd“. Andelen lövträd bland planteringarna är fortfarande extremt låg. Endast sex promille (0,6%) är lövträd.

Källor: Skogsstyrelsen och “Klimatanpassning av skogen och skogsbruket“