Aktivist som firats upp i träd i området som ska avverkas. Foto: Julia Åhall, Extinction Rebellion
Under fredagen inleds fredliga civil olydnadsaktioner i Ängeså och Tärendös samebyar för att stoppa skövlingen av de sista naturskogarna. Samiska och icke-samiska aktivister har bland annat blockerat skogsmaskiner och vägar vid en pågående avverkning av skogar med höga naturvärden och med samiskt historiskt kulturarv.
– Det ohållbara skogsbruket får förödande konsekvenser för klimatet, renskötseln och ekosystemen, säger Henrik Andersson, styrelsemedlem i Gällivares skogssameby.
Avverkningen av naturskogar är ett stort problem för rennäringen. Studier har visat att 71 procent av de lavrika markerna som renarna är beroende av, har försvunnit de senaste 60 åren på grund av trakthyggesbruket. Protesterna mot avverkningar i renbetesområden har varit många både från samebyar och miljöorganisationer och de svenska skogsbolagens framfart har väckt internationell uppmärksamhet och kritik.
Henrik Andersson, styrelsemedlem i Gällivares skogssameby. Foto: Julia Åhall, Extinction Rebellion
Nu inleds nya protester i Ängeså och Tärendös samebyar där Sveaskogs avverkning hotar en skog med höga naturvärden, som är viktig för renarna och som dessutom har samiskt historiskt kulturarv med en kåta som var bebodd ända fram till 1960-talet.
– Det är extra påtagligt att vi har trängts in i ett hörn nu när nästan all skog är borta. Detta är inte en samefråga utan en fråga om överlevnad. Ska den samiska kulturen få överleva? Ska den sista biologiska mångfalden förstöras? Ska vi hinna stoppa den eskalerande klimatkrisen? Detta är ingen protestaktion utan en skyddshandling, säger Henrik Andersson, renskötare och aktivist i Extinction Rebellion.
Aktivister på skogsmaskin. Foto: Extinction Rebellion
Förutom samiska aktivister deltar också Extinction Rebellion i aktionen. En av aktivisterna på plats, Lan Pham, säger så här om insatsen:
– Det var inte förrän nyligen som jag förstod att jag var en del av ett kolonialt folk. Med denna hemska insikt kommer ett starkt ansvar att reparera skadorna. Det måste bli ett stopp för dagens koloniala skogsindustri.
Sverige har fått hård internationell kritik för att samer har alldeles för lite inflytande över exploatering av natur och en studie har pekat ut Sverige som ett av de sämsta länderna när det gäller urfolks miljöinflytande över gruvor och vindkraft.
Fakta om samer och renskötsel
Det samiska folket är den enda urbefolkningen inom EUs gränser. De har levt i Sápmi under 10 000 år men gränsen för skogsrensskötseln har tryckts undan söderifrån. Från att ha funnits ända ner till Mälardalen och ute längst kusterna så existerar skogsrensskötseln idag endast i Norra Västerbotten och Norrbotten. Orsaken har varit konkurrens om markerna, starkast från jordbruket. Under de senaste årtionden har däremot skogsbruket utgjort en stark konkurrens om renbetesmarkerna. Från 1800-talet fram till andra världskriget var rastänkandet starkt och skallmätningar utfördes på samiska personer. Det samiska språket förbjöds från och med början av 1900-talet på skolorna. Resultatet är att de flesta samer idag inte pratar samiska.
