”Skogsindustrins reklamkampanj sprider missvisande propaganda”
Skogsnäringen har drivit igång en stor reklamkampanj – ”Det finns något större”. Med bland annat annonser i dagspress, digitalmedia och på reklamtavlor, exempelvis i Stockholms tunnelbana vill skogsbruksföretagen “lära det svenska folket om skog”.
– Missvisande propaganda, säger Rebecka Le Moine från föreningen Skydda Skogen.
Reklamkampanjen ska pågå i 3-5 år. Finansiärerna bakom ”Svenska Skogen” är bland annat LRF Skogsägarna, Skogsindustrierna, Bergvik Skog, Södra och Sveaskog, enligt ett pressmeddelande.
LÄS ÄVEN: • Europas skogsbruk inte bra för klimatet
Kritikerna har inte låtit sig vänta.
Rebecka Le Moine, biolog och engagerad i föreningen Skydda Skogen säger:
– Det är en väldigt missvisande och vinklad reklam, och jag tänker spontant på begreppet alternativ fakta, för att inte säga propaganda. Vad är skog? Enligt dem är det planterade träd som inte får bli äldre än 60-80 år, en industri. För mig är skog mer än så, det är ett ekosystem.
I kampanjen vill skogsnäringen att skogsbruket ska framstå som klimatsmart, vilket det inte är, menar Rebecka LeMoine.
– Att hugga ner skog bidrar med stora koldioxidutsläpp som det kan ta uppemot 100 år för nyplanterad skog på samma plats att kompensera för [1,2]. Atmosfären bryr sig inte om varifrån koldioxidutsläppen kommer och det verkliga problemet är konsumtionen, som idag ligger på samma nivåer som i början av 90-talet [3]. Samtidigt kräver skogsbruket motsvarande hälften av den industriella energiåtgången i Sverige, och 80 procent av alla produkterna är kortlivade, så som papper [4]. När de är förbrukade, kommer den lagrade koldioxiden ut i atmosfären igen.
I ett pressmeddelande säger Lars Idermark, styrelseordförande för Svenska Skogen och vd för Södra:
– Vi önskar att fler får upptäcka, förstå och uppskatta skogens oändliga möjligheter. Det här initiativet är på många sätt ett folkbildningsinitiativ – vi vill medvetandegöra och stärka den i grunden positiva attityden ytterligare och dela kunskaperna om och engagemanget för skogen.
LÄS ÄVEN:• Inventeringspaus av värdefull natur – ”ett av de största sveken mot naturvården”
Rebecka Le Moine säger:
– Budskapet är att vi inte behöver oroa oss för Sveriges skogar, då det planteras två nya träd för varje träd som tas ner. Det stämmer om man inte bryr sig om att naturskog omvandlas till monokulturer i rasande takt [5]. Om man däremot bryr sig om att den svenska naturskogen utraderas i snabb takt och är en allt ovanligare naturtyp, med mer än 2300 rödlistade arter knutna till sig [6], så bör vi vara djupt oroade över den här reklamen som går ut med desinformation.
Vad tycker du om att Sveaskog är med och finansierar?
– Det känns väldigt odemokratiskt, säger Rebecka Le Moine. Vi har 16 nationella miljömål som riksdagen har beslutat om. 14 av dessa når vi inte upp till, och många är kopplade till skogen, så som ”Levande skogar” och ”ett rikt växt- och djurliv” [7].
Rebecka Le Moine menar att Sveaskog, statens egen skog, borde bidra till att uppnå miljömålen istället för att gynna en utveckling som tar oss längre ifrån målen.
LÄS ÄVEN: • Skogsstyrelsen: 3500 nyckelbiotoper har påverkats vid avverkning
– Vi vet att avverkning är den främsta orsaken till varför arter hotas i Sverige [5]. Ändå är Sveaskog, ett statligt bolag, med och betalar för att få Stockholms tunnelbanor tapetserade med denna propaganda. Allt för att fortsätta med ”business as usual”, trots att vi lever i det sjätte massutdöendet [8] och varken uppnår nationella [7] eller internationella miljömål [9]. Jag skäms som medborgare över Sveaskogs agerande.
Greenpeace har startat en motkampanj och registrerat en liknande webbplats, som en reaktion på det som förs fram av skogsnäringen. De använder exakt samma layout,textformat och färger bland annat med en bild på ett stort hygge med texten “Svenska skogen” “Här avverkas framtiden”.
Rebecka Le Moines källor:
1. Dean 2016, Global Change Biology, Alkama 2016 Science, Averill 2014 Nature, Mackey 2013 Nature Climate Change
2. (Bond-Lamberty B., Gower S.T., Goulden M.L. & McMillan A. (2006). Simulation of boreal black spruce chronosequences: Comparison to field measurements and model evaluation. Journal of Geophysical Research—Biogeosciences samt Eriksson, E m. fl . 2007: Integrated carbon analysis of forest management practices and wood substitution. Canadian Journal of Forest Research, vol. 37, p. 671-681.)
4. Beräkning gjord på Klimatet och skogen.
5. Tillståndet i skogen – rödlistade arter i ett nordiskt perspektiv, Artur Larsson (red.), Ulf Bjelke, Anders Dahlberg, Jonas Sandström, SLU 2011
6. Tillstånd och trender för arter och deras livsmiljöer – rödlistade arter i Sverige 2015 Jonas Sandström, Ulf Bjelke, Tomas Carlberg och Sebastian Sundberg
7. Miljömål.
8. Pimm, Stuart L.; Russell, Gareth J.; Gittleman, John L.; Brooks, Thomas M. (1995). “The Future of Biodiversity”. Science. 269 (5222): 347–350. doi:10.1126/science.269.5222. 347. PMID 17841251.
9. Nagoyaavtalet, mål 11, EU:s art- och habitatdirektiv (rådets direktiv 92/43/EEG), FN-konventionen om biologisk mångfald (CBD)