Skogsbruk har mycket större klimatpåverkan än man tidigare trott

Timmer från en avverkning. Foto: By, CC0. 

En ny internationell studie har kommit fram till att skogsbruk och bete har mycket större påverkan på klimatet än vad forskarna tidigare antagit. Modernt skogsbruk orsakar nästan lika stor minskning av koldioxidlagring som om skogen skulle omvandlas till städer eller vägar. Brukade skogar lagrar ungefär en tredjedel mindre kol än orörda skogar.

All världens vegetation lagrar enligt studien ungefär 450 miljarder ton kol och bromsar på så sätt den globala uppvärmningen. Men om människan inte hade brukat jorden skulle vegetationen ha lagrat dubbelt så mycket kol. I den nya studien har forskarna jämfört brukandet för att skapa åkermark, städer eller vägar med ett modernt skogsbruk eller bete och kommit fram till att skogsbruk och bete orsakar nästan hälften av världens vegetations minskade lagring av kol. Det vill säga – om vi inte skulle använda oss av skogsbruk och bete så skulle världens växtlighet lagra nästan 50 procent med kol än idag.

LÄS ÄVEN: • Allt mer uppdelade skogar påverkar nästan alla skogslevande arter

– Våra resultat visar att konsekvenserna av skogsbruk och bete är mycket större än vad som tidigare antagits. Brukade skogar lagrar ungefär en tredjedel mindre kol än orörda skogar gör, säger Karl-Heinz Erb från det österrikiska Alpen-Adria universitetet, som lett studien.

Forskarna menar att det här kan få stora konsekvenser för framtidens klimatpolitik och energipolitik. Inte minst när det gäller användandet av biomassa för att utvinna energi. För även om skogen kan växa upp igen kommer den brukade skogen inte att lagra lika mycket kol som en orörd.

LÄS ÄVEN: • Regeringen på ”offensiven” – lovar uppfylla mål med skyddad skog och mark

– Detta betyder att det inte går att anta att energi från biomassa inte påverkar klimatet, även om den inte bidrar till avskogningen, säger Karl-Heinz Erb.

Som möjlig lösning föreslår forskarna att brukade skogar ska återställas “till 90 procent av sin naturliga förmåga att lagra kol”. Det skulle kompensera för sju till tolv år av dagens koldioxidutsläpp.

Källor: Stockholms universitet och Nature