Skogsbolagens jaktkrav har slagit hårt mot älgstammen

Den svaga älgstammen kan delvis ha sin förklaring i en förändring som skedde 2012. I varje område i Sverige finns en älgförvaltningsgrupp som gör upp en plan om hur jakten på älg ska fungera. Gruppen består av markägare och jägare. 2012 ändrades grupperna så att markägarna fick majoritet genom att ordföranden alltid är en markägarrepresentant som ges möjlighet till utslagsröst.

Jägare varnar för konsekvenserna – skogsindustrin driver på

Redan 2013 rapporterar Svensk Jakt om att ändringen fått stora konsekvenser:

– Efter att det nya älgjaktssystemet introducerats under hösten har tonläget mellan jägare och skogsnäringen i vissa fall blivit hårdare. Många jägare menar att skogsägarna utnyttjat systemet och tvingat jägarna till högre avskjutning och mindre möjligheter att påverka jakten.

Sedan dess har LRF och Skogsindustrierna drivit linjen att älgjakten måste öka ytterligare eftersom älgarnas “betestryck är för högt”. Det vill säga att älgarna äter upp trädplantorna som planteras efter kalhyggen i så hög grad att det blir en ekonomisk belastning för skogsindustrin och markägare.

Sven Norgren, Jägareförbundet Mitt Norrland, säger till SVT Västernorrland, att han anser att markägarna har för stor makt över älgjakten, men att man samtidigt måste “respektera äganderätten”.

– Nu börjar vi nå gränsen, vi ska inte skjuta ner stammen mer, säger han.

Älgstammen har minskat med en tredjedel

På de drygt tio år som gått sedan förändringen infördes har älgstammen minskat kraftigt. Det syns även i den officiella statistiken. 2012 sköts det nästan 100 000 älgar om året i Sverige. 2022 var siffran ungefär 68 000.

– Älgstammen har minskat med ungefär en tredjedel i Sverige sedan 2012. I Norrbotten och Västerbotten är samma siffra närmare 50 procent. Det är inte en kollaps, men det är verkligen något som märks tydligt. Särskilt för jägarna och möjligheten att bedriva jakt, sa Fredrik Widemo, docent vid institutionen för vilt, fisk och miljö, på SLU till DN 2023.

Den minskade älgstammen har fått många jägare att larma om att älgen inte längre är lämplig att jaga.

Ensidig plantering av barrträd i skogsbruket

Men trots att det finns så mycket färre älgar nu så har inte skadorna på tallplantorna minskat. Det anses i sin tur bero på att skogsindustrin satsat så ensidigt på barrträd. Älgar skulle helst hålla sig till att äta rönn, asp, sälg och ek, men dessa träd planteras i väldigt liten utsträckning på Sveriges kalhyggen. 2023 planterades enligt Skogsstyrelsen 431 miljoner träd i skogsbruket i Sverige. 176,2 miljoner av dem var granar och 236 miljoner var tallar. Enbart drygt 4 procent var andra trädslag. Så har fördelningen sett ut i många årtionden. 2023 ökade dessutom mängden plantor av den invasiva arten contortatall med hela 25 procent till 1,7 miljoner plantor.

– Det vi ser är att i ungskogen saknas de viktiga trädslagen rönn, asp, sälg och ek. Och det är viktiga trädslag inte bara för den biologiska mångfalden utan även jätteviktiga träd som föda åt hjortdjuren. Om det finns lite av de här trädslagen måste ju älgarna äta någonting annat, och då blir det tall. Det ger skador i veden men framför allt avstannar tillväxten så det tar längre tid för träden att bli avverkningsbara, sa Christer Kalén, viltspecialist vid Skogsstyrelsen, till Sveriges radio 2019.

Redan inför uppdateringen av rödlistan 2020 diskuterades att ta med älgen på grund av den kraftiga minskningen. Inför uppdateringen som ska släppas 2025 är det ännu större risk att älgen rödlistas på grund av den kraftigt minskade populationen.

Källor: SVT Västernorrland, Sveriges radio, Skogsstyrelsen