Skogsbilvägar kostar enorma summor och genomsyrar landets skogar

I Sverige finns ungefär 215 000 kilometer skogsbilvägar enligt Skogsstyrelsen och 1 700 kilometer nya skogsbilvägar byggs årligen. Minst 15 procent av skogen i Sverige består av vägar. Det är 3 450 000 hektar som är avsatta för vägar vilket innebär en förlust i produktionen med nästan 19 miljoner kubikmeter skog per år. Om man räknar med ett lågt värde på 200 kr per kubikmeter ger det ett värde på nästan 3,8 miljarder kronor per år.

Vägarna fragmenterar naturskogslandskapet och ger permanenta störningar från motorfordon för djur- och friluftsliv. De gör att en stor del av skogarna blir obrukbara. De underlättar för skogsmaskiner att gå in och fortsätta avverka skog i framtiden på fler och fler platser tills inget väglöst område finns kvar, utanför den skyddade skogen i reservat och nationalparker.

“15 procent av skogen står tom”

Jan Nilsson har jobbat i skogen hela livet både som naturvårdare och inom skogsbruket. Han har bland annat byggt skogsbilvägar och är kritisk mot att det byggs så många. Han säger att en stor del av Sveriges skogsareal står tom och obrukbar på grund av detta.

– Sveriges yta täcks av 23 miljoner hektar produktiv skog. För att dagens maskiner ska få plats inne i ett skogsbestånd vid gallring eller avverkning krävs att skotningsvägarna där är minst 5 meter breda. Annars skadas träden då staken svajar på den ojämna terrängen. Armen på skogsmaskinen med utskjut når cirka 8 meter. Därför läggs väg med cirka 20 meters mellanrum. Annars når inte skotaren virket. Skördaren når inte träden mellan vägarna heller. Men i båda sidor av beståndet slipper man väg de första 10 metrarna.

– I ett område på en hektar skog som ska avverkas eller gallras behövs därför minst tre stycken vägar. Det gör att minst 15 procent av skogsarealen står tom och utan tillväxt i våra skogar. Vilket i sin tur innebär att 3 450 000 hektar är avsatta som vägar bara för skogsmaskiner som skotare och skördare. Skogsnäringen själv säger att 25 procent består av vägar vid gallring.

Enorma kostnader för samhället

Förr kunde markägare få bidrag för att bygga väg. Nu är vägbygget istället avdragsgillt på deklarationen. Jan Nilsson har räknat på kostnaderna för skogsbilvägarna i Sverige och menar att de är enorma.

– Det är för dyrt att köra långa vägar med skogsmaskin. Därför byggs det flitigt nya skogsbilvägar där lastbilarna ska köra. 210 000 kilometer skogsbilväg finns redan i Sverige och det byggs ut hela tiden. Tar man vägbredden plus diken är det cirka 6 meter brett gånger 210 000 km. Det blir 126 000 hektar. Lägger man till de 3 450 000 hektar som är avsatta för vägar i skogsbestånden får man en summa på 3 576 000 hektar som åtgår till vägar.

Medelboniteten för Sverige är enligt SLU 5,3 kubikmeter skog per hektar och år. Med bonitet menas skogens bördighet eller markens naturliga virkesproducerande förmåga. Enligt Jan Nilsson innebär skogsbilvägarna en förlust i produktion av skog med nästan 19 miljoner kubikmeter skog per år. Om man räknar med ett lågt värde på 200 kr per kubikmeter ger det ett värde på nästan 3,8 miljarder kronor per år.

– De säger att naturvården kostar för mycket. Men att köra lastbil och skogsmaskin kostar betydligt mer!

Uträkning i underkant

Han poängterar att hans exempel är uträknat i underkant. Bland annat blir träden utmed dikena av en skogsbilväg rötangripna eftersom rötterna körs sönder. Skogsstyrelsen säger att en skogsbilväg är 7-8 meter bred med diken men Jan har räknat på en bredd av 6 meter med diken.

– Skogsbolagen och markägarna säger att vilt och då främst älgen förstör skog för miljarder. Undrar om något vilt kommer upp i att ödelägga så stora markarealer som skogsbruket gör? Det är knappast troligt. Utan skogsbrukets ödeläggelse av skogsmark skulle vi ha råd med vilt, naturreservat och gammelskog!

På Skogsstyrelsens hemsida står det att ett väl utbyggt och underhållet vägnät är lönsamt och ökar värdet på skogen. På kort sikt har vägarna inverkan på transportkostnaderna, lagringskostnaderna och möjligheten att utnyttja virkesråvaran optimalt. På längre sikt har vägnätets utbyggnad betydelse för skötseln av skogen och framtida avverkningar. ”Som regel lönar det sig att dra skogsbilvägen långt ut mot avverkningarna och därmed göra terrängtransporterna så korta som möjligt.”

Jan Nilsson säger:

– Jag tycker att både maskiner och avverkningsmetoder ska ses över. Det kanske till och med lönar sig att hugga manuellt med motorsåg och köra med häst och moderna vagnar med kran på efter hästen, eller med små skogsmaskiner typ vimec och terri. Om man minskar vägarna med 30 procent är kanske vinsten större än om man får ut virket fort med stora dyra maskiner som förstör markerna.

Uppdaterat: Jan Nilsson bemöter några av de kommentarer som artikeln fått:

”Dom har rätt i det dom skriver. Basvägarna, stickvägarna och skogsbilvägarna är ett måste i dagens skogsbruk. Inte bara för att köra fram virket till industrin och ut ur skogen. Dessa vägar utgör en otroligt stor procent av den produktiva skogsmarken idag. Det är detta jag vill få fram. Skogsbrukets egen statistik säger att 25 % av marken åtgår till skotningsvägar. 22 procent vid så kallad kvalitetsgallring.

Det är helt riktigt att skogsbilvägarna byggs för att det är för dyrt med dagens maskin och bränslekostnader att köra virket långa vägar med skogsmaskinen. Men när man bygger en skogsbilväg försvinner produktiv skogsmark. Jag har aldrig under mina drygt 50 år sett att någon planterat skog i skogsbilvägarna. Man ser ju av kritiken att inga konkreta räknefel anges. Det är mest text med antaganden och lösryckta påståenden. Kanske är det just avsaknaden av erfarenhet och matematiska kunskaper som gör att skogsbruket ser ut som det gör idag?

Alla uppgifter och källhänvisningar finns i artikeln. Så det är bara att själv sätta sig ner och räkna om man har kunskapen och erfarenheten att göra det.”