Tjäder. Foto: Marie Mattsson
I Slovakien pågår just nu en kampanj för att rädda tjädern. De senaste tio åren har tjädern minskat kraftigt och har blivit rödlistad i landet och håller på att utrotas. Anledningen är det intensiva och expansiva kalhyggesbruk som förs. Utvecklingen i skogsbruket liknar den i Sverige.
7 000 hektar gammelskog har avverkats bara under de senaste tio åren i de slovakiska Tatrabergen. Naturskogarna omvandlas till plantager och där kan inte många skogslevande arter överleva. Ett av de skäl som anges för att motivera avverkningen är att barkborren behöver bekämpas. Kemiska toxiner används för att döda insekterna inom stora områden och även inne i nationalparkerna.
Nu vädjar ett naturfilmsbolag Arolla Film och stiftelsen Aevis Foundation till allmänheten för stöd och donationer. De vill försöka stoppa avverkningarna och ska bland annat lämna in ett klagomål till EU-kommissionen.
I Sverige sker en liknande utveckling. Naturskogar avverkas med kalhuggning och ersätts av plantager vilket innebär att över 2 000 skogslevande arter är hotade och rödlistade. I Sverige är inte tjädern rödlistad men många naturvårdare anser att den borde vara det, bland annat den ideella föreningen Tjäderkommittén.
Enligt Tjäderkommittén är väldigt många av de stora gamla spelplatserna, som en gång fanns, borta. Tjädern behöver stora sammanhängande och varierade skogsområden för att hitta sin föda, för att kunna spela och fortplantera sig, inte den fragmentering som sker i dag av skogslandskapet.
Planteringar har ersatt mycket av den naturliga skogen i Sverige, vilket har påverkat tjädrarnas livsmiljö negativt, enligt Tjäderkommittén/Tjäderobservatörerna. Foto: Pixabay
I en artikel i Skogssällskapet säger Göran Rönning, som har studerat tjäder i fyra decennier och är ordförande i Tjäderkommittén/Tjäderobeservatörerna att tjäderns livsmiljö är hotad på många sätt. Ett av de största hoten är det storskaliga kalhyggesbruket, ett annat är uppförande av vindkraftverk i gammelskogar.
– Tjäderpopulationen fortsätter att minska i Sverige. Det vi ser i dag är bara en rest av tidigare skogshönsstammar.
Göran Rönning berättar att Tjäderobservatörerna skickat ut en enkät om tjäderns situation i de svenska skogslandskapen.
– Vi håller nu på att sammanställa svaren som vi har fått in, och det visar en mycket negativ utveckling för tjädern, framförallt i norra Sverige är det rena katastrofen för tjäderpopulationen. Naturskogarna och gammelskogarna som har de kvaliteter och den biodiversitet som tjädern är anpassade till, skövlas i rasande fart.
Tjäderhöna i Stockholm. Foto: Erik Hansson
Göran Rönning säger att dessa skogar ersätts av fragmenterade plantager där tjäderns naturliga miljöer blir monokulturer med ett utarmat biologiskt liv. Hela den mosaik av variationsrika biotoper som måste ingå i skogshönsens habitat försvinner. De slås nu sönder helt av det industriella skogsbrukets metoder.
Svensk Fågeltaxerings årsrapport från 2016 bekräftar att tjädern har minskat de senaste åren: ”Trendkurvorna för de tre arterna orre, tjäder och järpe följer varandra väl, med en uppgång i antal från 1998 till 2008 och en nedgång därefter. Alla tre arterna uppvisar statistiskt säkerställda minskningar under de senaste tio åren, på respektive 6,5, 4,3 och 9,8 % per år”.
Enligt Artdatabanken är tjädern livskraftig i Sverige. Några av de hot som anges för arten är klimatförändringar, avverkning, dikning/torrläggning och jakt/insamling. 2014-2015 sköts det 17 642 tjädrar i Sverige enligt Jägarförbundets avskjutningsstatistik.
Här är en kortfilm om hotet mot Slovakiens sista naturskog och tjäderns livsmiljö:
[youtube_sc url=”https://www.youtube.com/watch?v=-ioFdBwyz2s”]
Källor: Aevis Foundation for Wild Nature, Tjäderkommittén, Skogssällskapet, Artdatabanken, Svensk Fågeltaxering, Jägarförbundet
