Skogar med nya arter avverkas vid Unnån i Dalarna

I skogarna vid den oreglerade Unnån i Dalarna har helt nya insektsarter för vetenskapen upptäckts av forskare. Trots detta kalavverkas de artrika skogarna som kantar ån och som tidvis svämmas över. Skogsstyrelsen säger att inga pengar finns för skydd. “Det är helt oacceptabelt”, anser forskarna Mathias och Catrin Jaschhof och Orsa Skogsgrupp.”Vi hinner inte ens beskriva arterna förrän det är avverkat.”

Två insektsarter som är nya för vetenskapen och aldrig förr beskrivits, samt två som är nya för Sverige har upptäckts längs Unnån. I en nypublicerad artikel i Entomologisk Tidskrift skriver forskarna Mathias och Catrin Jaschhof att skogen med de enda kända populationerna av två arter gallmyggor är hotad av avverkning och i närheten har skogar med höga naturvärden redan avverkats. En av de nya arterna har forskarna döpt till Coccopsilis omtanke för att uppmärksamma att det är hög tid för omtanke i skogsbruket.

Mathias och Catrin Jaschhof är chockerade över avverkningarna i området:
– På ett sätt känner vi oss helt avväpnade: Var finns den moraliska grunden för oss medborgare i ett av de rikaste länderna i världen, att ställa den pågående förstörelsen av skogslandskap i länder som Brasilien, Myanmar eller Ryssland vid skampålen?

Protester har pågått i åratal
Under de senaste åren har Orsa skogsgrupp som är en del av Naturskyddsföreningen, skickat flera skrivelser till Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen om att skydda skogarna längs Unnån. Men hittills har de inte fått gehör. Skogsstyrelsen har svarat att de inte kan prioritera området för skydd, trots att de är medvetna om Unnåns höga naturvärden.

– I dagsläget har Skogsstyrelsen inga medel till områdesskydd utanför det fjällnära området. Anledningen är den dom som kom i somras som innebär att objekt ovanför fjällnära gränsen har rätt till ersättning om de nekas avverkningstillstånd på grund av höga naturvärden, skriver Skogsstyrelsen i ett yttrande till Naturskyddsföreningen i Orsa i december 2020.

Enda kända platsen för Neurolyga interrupta i Sverige kalavverkad
I ett nytt brev till Skogsstyrelsen, landshövdingen i Dalarna och Orsa kommun frågar sig Naturskyddsföreningen var den verkliga kantzonen vid Unnån finns. För hittills har otillräckliga eller obefintliga kantzoner lämnats av skogsbolagen. Bengt Oldhammer från Naturskyddsföreningens skogsgrupp i Orsa säger att han fick en chock när han i december såg att det var kalavverkat i det område där den enda kända populationen med gallmyggan Neurolyga interrupta påträffats.

– Kantzonen till vattnet var endast två meter, om man nu kan kalla det kantzon. Där hängde Mellanskogs snitslar. Det här är skogar som bör skyddas i sin helhet istället för att avverkas och bli pappersmassa. Under mitt besök hörde och såg jag en skogsmaskin på andra sidan Unnån nära vattnet. Dessutom har nu ytterligare en avverkningsanmälan inkommit i samma område nära ån, men det är ännu inte avverkat.

Skogsstyrelsen anser att den verkliga kantzonen mot Unnån bör klaras med den vanliga hänsynen som ska ske inom skogsbruket. Det finns en kölista med markägare som ansökt om områdesskyddspengar och markägare med högst andel nyckelbiotoper på sin mark prioriteras, betonar Skogsstyrelsen.

“Vi hinner inte ens beskriva arterna”
Skogsgruppen i Orsa anser att ingen av skogarna i området ska avverkas. Många av skogarna är privatägda och har köpts av bland annat Mellanskog och Billerud Korsnäs. Det är dessutom otjälat och vattensjukt i svämskogspartierna vilket skulle ge upphov till stora körskador vid avverkning.

– Enstaka besök av forskare avslöjar nya arter för vetenskapen längs Unnån och det är sådant vi mestadels hör talas om från Amazonas och Borneo, säger Bengt Oldhammer. Hur ska dessa överleva om vi kvaddar miljöerna för dem? Vi hinner inte ens beskriva arterna. Vi vet att det finns mängder, troligen tusentals, nya arter för vetenskapen i Sverige. Detta diskuteras aldrig. Man anser att bara bland insekterna finns 5000 nya arter för Sverige att upptäcka varav många nya för vetenskapen vilket visar på en betydande biologisk mångfald och stora genetiska skillnader hos våra organismer i Sverige som vi ännu inte förstått vidden av.

I en nypublicerad vetenskaplig artikel i PNAS skriver flera forskare att insektspopulationer minskar med skrämmande hastighet världen över på grund av förlust av livsmiljöer, klimatförändringar, bekämpningsmedel och ljusföroreningar. “Livets väv slits sönder”, skriver de. Kalavverkningarna vid Unnån är ett levande exempel på hur utplåning av arters livsmiljöer går till just nu.

Forskarna Mathias och Catrin Jaschhof skriver i sin artikel att de tänker fortsätta att producera vetenskapliga data om de nya insektsarterna vid Unnån. De skriver att om datan hamnar i händerna på ansvarsfulla människor så kan arternas livsmiljöer räddas. Det är oacceptabelt att allt fler skogslevande insekter varav många är rödlistade, förlorar sina livsmiljöer. De nya artbeskrivningarna från Unnån bör användas för att öka medvetenheten om naturmiljöernas egenvärden, särskilt på lokal och regional nivå. De efterlyser omtanke, som de menar är en genuin nordisk försiktighetsprincip.

Denna text baseras på en artikel tidigare publicerad på Skydda Skogens hemsida.