Skåne hårt drabbat av erosion efter storm
Hundratals kilometer längs Skånes kust drabbat i en av de värsta erosionshändelserna på länge. Nästa gång kan skadorna bli ännu större.
Havstrut i stormen Babet i Ystad.
Ovädret Babet drabbade Sverige natten mellan 20 och 21 oktober 2023. Det var den värsta stormen på 119 år och en person avled i samband med stormen i Sverige. Ytterligare fyra personer dog i Storbritannien och Tyskland.
De starka vindarna, det höga vattenståndet och de höga vågorna orsakade omfattande erosionsskador på hus, fordon, hamnar, bryggor, vägar och träd. Sammanlagt påverkades flera hundra kilometer av den skånska kusten.
– Det här är en av de värsta erosionshändelserna på mycket lång tid i södra Sverige. Jag har aldrig sett så omfattande erosionsskador på så många ställen samtidigt, sa Sebastian Bokhari Irminger, specialist på kusthydraulik vid SGI, som var på plats och undersökte skadorna längs kusten.
Nästan hela Skånes syd- och ostkust fick se sin marknivå sjunka med 75 centimeter eller mer på grund av stranderosionen. Detta enligt en kartläggning från Statens geotekniska institut, SGI, som SVT tagit del av.
– Nästa storm ramlar hus ramla ner i havet, säger Caroline Hallin, kustforskare på Lunds universitet.
Naturbaserade lösningar rekommenderas
Forskare vid Lunds Tekniska Högskola (LTH) undersöker olika sätt att utföra skyddsåtgärder mot stormar längs den svenska kusten.
– Där det är möjligt bör naturbaserade lösningar användas. Till exempel kan befintliga sandstränder och sanddyner förstärkas genom att sand transporteras till eroderade områden, så kallad strandfodring. Detta ger ett kustskydd som också har ett betydande värde för natur och rekreation. På vissa platser är denna lösning dock inte möjlig, och då kan en konstgjord vall med särskilt utvald vegetation vara den bästa lösningen, förklarar Caroline Hallin, forskare vid LTH.
Hennes kollega Björn Almström berättar att de nu jobbar med att testa hur effektiva olika växter är för att stoppa erosionen:
– Generellt ger gles vegetation ett sämre skydd, men om den glesa vegetationen samtidigt består av varierande arter ökar både den biologiska mångfalden och motståndskraften mot exempelvis torka.
Källor: SGI, Lunds universitet och SVT Malmö
