Skador på vilda djur kan enkelt minskas

Nyligen skrev Natursidan om en ny studie från Nordamerika som gått igenom statistik från 94 olika instanser som tar emot skadade djur. Det är inte säkert att slutsatserna från den studien kan översättas på svenska förhållanden. Dels på grund av det självklara; vi har inte samma djurarter i Norden som de har i Nordamerika.

Men det finns också olika lagstiftningar, berättar Kalle Hammarberg, mångårig lärare i viltrehabilitering inom Katastrofhjälp – fåglar och Vilt (KFV), som består av ett 40-tal lokalföreningar och rehabiliterare över hela landet som jobbar ideellt med att rehabilitera fåglar och vilt.

– Vi får rehabilitera alla fågelarter, men anläggningarna måste vara godkända för de arter som får rehabiliteras, vilket innebär att många av våra anläggningar bara får rehabilitera vissa arter, till exempel trädgårdsfåglar. För de större rovfåglarna och sjöfåglar krävs andra anläggningar, som inte alla har. Bland däggdjur är i allmänhet bara ekorre, hare och igelkott godkända. I USA är godkännanden mycket vidare, många fler djurarter får tas in för rehabilitering, förklarar Kalle Hammarberg.

Minst varannan fågel har skadats på grund av människor

Enligt Kalles erfarenhet är det antropogena skador (orsakade av människor) som dominerar bland de djur som kommer in till KFV. Fåglar har ofta krockat med något, exempelvis bilar, fönster och ledningar eller så har de blivit tagna av katter eller drabbats av oljeskador.

– Jag anser att antalet antropogena skador på fåglar i Sverige är högre än 40 procent, som angavs i USA. Utan att ha någon statistik skulle jag säga minst 50 procent, kanske även över 60 procent. De är i majoritet helt enkelt.

Dessa siffror stämmer väl överens med rapporten “Rehabilitering av vilda djur i Sverige 2022” av Carita Johansson. Hon har gått igenom 737 djur (578 fåglar och 161 däggdjur) som togs emot av nio viltrehabiliteringsanläggningar år 2022. För 56 procent av fåglarna var människorelaterade orsaker anledningen till skadorna. Det var framför allt trafikskador, fönsterkrockar och taggtråd. För däggdjurens del stod människorelaterade orsaker för cirka 40 procent.

Den överlägset vanligaste fågelarten som togs om hand 2022 var fiskmås med 154 individer, följt av ringduva (55), gråtrut (42), vitkindad gås (38) och stadsduvor (28).

Trafik och gräsklippning farligt för igelkottar

Av de 161 däggdjuren var hela 88 procent igelkottar, övriga tolv procent var ekorrar och harar. Av de skadade igelkottarna uppskattades 7-9 procent vara påkörda – vilket var den vanligaste skadan. Ett annat problem är trimmers och robotgräsklippare som troligen stod för 4-6 procent av de igelkottar som lämnades in.

– Enbart modernare varianter av gräsklippningsrobotar med avkänningsmekanism bör användas och roboten ska bara vara igång dagtid, säger Carita Johansson. För trimmers och röjsågar måste man först säkerställa att inget djur gömmer sig eller vilar i det höga gräset, innan de används. En annan sak är alla rådjurskid och de flera tusen harungar som körs ihjäl i slåtter varje år. Det kan förebyggas om man har en drönare med värmekamera.

Kalle Hammarberg berättar att de av ekorrar och harar i allmänhet bara tar in ungar för uppfödning och utsläpp.

– De vuxna djuren är alltför stresskänsliga för att hanteras djurskyddsmässigt godkänt. En del av dessa ungar är egentligen kidnappade då upphittaren får för sig att de är föräldralösa, berättar Kalle Hammarberg.

Hur ser statistiken ut för blyförgiftning?
– Vi har ingen samlad statistik. Den diagnosen kan vi i allmänhet bara ställa genom obduktion, i enstaka fall med röntgen. Jag har fått uppfattningen att påverkan av bly är vanligare än vi tror, både bland sjöfågel som betar i sig blysänken och rovfåglar som får i sig blyhagelskjutet vilt.

Örnar hotas av järnväg, elledningar, bly och vindkraftverk

För örnar finns det statistik från de individer som skickats in till Naturhistoriska riksmuseet och som obducerats av dem. Följande sammanställning kommer från Robert Franzén, Kungsörn Sverige:

Det finns åtgärder för att minska hoten

Sammanfattningsvis har vi människor en stor både direkt och indirekt påverkan på de vilda djuren runt omkring oss. Men många av dessa faktorer kan vi göra något åt. Det går att fasa ut användningen av blyammunition och Kungsörn Sverige har tagit fram råd för att minska antalet dödade örnar längs våra järnvägar.

Men även för de mindre djuren finns det saker att göra. Kalle Hammarberg igen:

– Försök att hålla katterna så mycket inomhus som det går under fågelungetiden. Vi räknar med att katter dödar kanske 10 miljoner småfåglar och fågelungar per år i Sverige. De tar även harungar och ekorrungar. Lämna inte blyhagelskjutna kroppsdelar av vilt åtkomliga för rovfåglar. Sätt upp till exempel rovfågelsiluetter på glasytor. Olja i havet är förödande. Kanske dör uppemot 100 000 fåglar per år i svenska vatten på grund av oljeskador. Låt robotgräsklipparna bara gå på kontorstid. Igelkottar är nattdjur, och robotgräsklippare som går på natten kan orsaka svåra skador eller till och med dödsfall på igelkottar. Och ska du elda en rishög, flytta högen innan du tänder på så du inte bränner ihjäl där dolda igelkottar.

Carita Johansson tillägger att man kan hjälpa till genom att inte slänga och plocka upp skräp, vara extra försiktig när man kör bil i skymning och gryning, samt att användningen av gifter för att exempelvis döda gnagare och insekter måste upphöra eftersom det indirekt även dödar de djur som äter dem. Hon påminner också om att många av djuren som tas om hand är mer eller mindre hotade:

– I Sverige har vi 135 rödlistade däggdjurs- och fågelarter. Av de individer som rehabiliterades år 2022 tillhörde ungefär hälften dessa rödlistade arter. Om vi vill bevara hotade arter bör vi arbeta mer proaktivt. Men det vore också hög tid att vi anlägger ett svenskt viltsjukhus för forskning, utbildning, rådgivning till allmänheten och central expertis.

• Har du hittat ett skadat djur som behöver hjälp? Här hittar du en karta över Sveriges alla rehabiliterare, skapad av Carita Johansson.

• Vill du stötta KFV-riks kan du både bli medlem och ge enskilda bidrag.

Läs även

• Fågeldöd vid fönsterkollisioner kan ha underskattats kraftigt
• Rapport från olje­katastrofen i Blekinge: “Gör ont i själen”
• Elbolag stäms för fåglar dödade av elledningar
• Tejp ska fågelsäkra bullerplank
• Rördrom hittad i 15 minusgrader norr om Luleå – fick bilskjuts söderut