Sju nya skyddade naturområden i Stockholm

Efter att ha utrett förutsättningarna har nu det rödgröna styret i Stockholm beslutat att gå vidare med två naturreservat och fem biotopskyddsområden i stadens närnatur.

– Vi går vidare med planerna på att göra Majroskogen och Ålstensskogen/Storskogen till naturreservat och har beslutat att de ska inrättas under 2025. Det känns otroligt positivt. Naturen är avgörande för vår överlevnad och djur och växter har rätt att finnas. Människor mår bra av att vara ute i naturen. Det är en plats för lugn och återhämtning, där vi släpper stress och fyller på batterierna. Det är jätteviktigt för boende i en storstad och närheten till naturen är en av de saker som gör Stockholm speciellt. Det måste vi värna, säger Åsa Lindhagen (MP), miljö- och klimatborgarråd Stockholms stad i ett pressmeddelande.

Anders Tranberg, ordförande i Stockholms Naturskyddsförening, är nöjd med beslutet:
– Att Stockholms politiska majoritet vill inrätta nya naturreservat och fem biotopskydd till år 2025 är oerhört glädjande och framsynt med tanke på att både nuvarande och kommande generationer kommer att kunna uppskatta dessa skyddade naturområden. Detta besked från Stadshuset ligger helt i linje med kommunens egna styrdokument som beskriver vikten av att skydda och främja biologisk mångfald inom Stockholms stad. Det innebär även att stadsnära natur säkras för rekreation, vardagsmotion, skolorientering, naturpedagogik, friluftsliv med mera.

Både Majroskogen och Ålstensskogen/Storskogen ingår i det som kallas Stockholms gröna kilar. Det är naturområden som sträcker sig från den omgivande landsbygden och skogarna och in mot Stockholms centrum. De anses viktiga för att djur och växter ska kunna röra sig och sprida sig i området och inte isoleras.

Majroskogen

Anders Tranberg skrev en rapport redan 2007 som sammanställde naturvärden i Majroskogen där slutsatsen var att skogen borde bli naturreservat. I 15 års tid har han hållit regelbundna naturguidningar i den ungefär 65 hektar stora skogen mellan Svedmyra och Gubbängen.

– Denna skog erbjuder ett flertal olika naturtyper som äldre granskog, hällmarkstallskog, kärr, brandfält, trädklädd myr och hassellund. Skogen har lite norrlandskaraktär med sitt inslag av trädklädd myr med skvattram, tranbär och hjortron i ett stråk. Hällmarkstallskogen består av många flerhundraåriga där en del bedöms som uppåt 250-300 år gamla. Höga naturvärden återfinns nästan överallt i skogen.

Skogsstyrelsen gjorde för ungefär tio år sedan en naturvärdesbedömning i Majroskogen och då klassades stora delar av skogen som nyckelbiotop. Fågellivet är rikt i skogen och det häckar bland annat mindre hackspett och duvhök. Många rödlistade och ovanligare svamparter har påträffats under inventeringar i Majroskogen, bland dem kan nämnas ullticka, kandelabersvamp, koralltaggsvamp, tallticka, vintertagging, hasselticka och kötticka.

Ålstensskogen-Storskogen

Ålstensskogen och den intilliggande Storskogen i Bromma har båda höga naturvärden och omfattar sammantaget ungefär 41 hektar. Anders Tranberg har hållit naturguidningar i Ålstensskogen-Storskogen och har i rollen som ordförande i Stockholms Naturskyddsförening lyft behovet av skydd av detta sammanhängande naturområde.

– Ålstensskogen ligger intill Mälaren och är ett mycket vackert naturområde gammal granskog, kärr och fuktlövskog i sänkorna och skogsklädda höjder med flerhundraårig hällmarkstallskog. Enskilda tallar är särskilt gamla, sannolikt 300-400 år. I Ålstensskogen finns även grodkärr med grodlek i april och ett rikt fågelliv, berättar han och fortsätter:

– I ett landskapsperspektiv utgör Ålstensskogen en del i Mälarens strandnära skogslandskap närmast Stockholm och kan sägas höra ihop med den inre delen av Ekerökilen mot Stockholm. Från Ålstensskogens bergshöjder kan man se öarna Björnholmen, Krankholmen, Tallholmen och Granholmen, vilka ingår i Ekerökilen.

Fem “mini-naturreservat”

Förutom de nya naturreservaten ska staden också inrätta fem områden som biotopskyddsområden under 2024 och ytterligare fem ska utredas. Dessa områden har höga naturvärden, men är för små för att bli naturreservat:

• Område vid Skönstaviks allé och Drevvikens strand i Sköndal
• Olovslundsdammen med omgivande skog
• Delar av Rimiparken och Gubbkärrsskogen i Nockebyhov
• Område nordväst om Västerholmsskolan i Vårberg
• Bergsbranter och skogshöjder norr om Vintervikens dalgång

– Nu inrättar vi för första gången biotopskyddsområden i Stockholm. De är som mini-naturreservat. I Stockholm har vi ett rikt djur- och växtliv men flera arter är rödlistade. Vi har ett ansvar att skydda djur och växter som hör hemma i Stockholm och som riskerar att dö ut, säger Åsa Lindhagen (MP), miljö- och klimatborgarråd Stockholms stad.

Även biotopskyddsområden är något Stockholms Naturskyddsförening föreslagit tidigare.

– Det är mycket välkommet att Stockholms stad har en vilja att inrätta biotopskydd för lite mindre naturområden som har höga naturvärden. Stockholms Naturskyddsförening har tidigare framfört önskemål om att Stockholms stad bör inrätta biotopskyddsområden som komplement till naturreservat. De fem biotopskyddsområden som Stockholms stad utlovat att inrätta fyller alla viktiga funktioner i kommunens grönstruktur och har i flera fall äldre lövträd/ädellövträd/barrträd eller andra kvaliteter som är viktiga för biologisk mångfald. De utgör också en jätteviktig funktion för tillgången till närnatur för stadsdelarna de ligger i och även som ”uteklassrum” när de ligger intill en skola som nu Västerholmsskolan i Vårberg, berättar Anders Tranberg.

Läs även

• Stora byggplaner i viktig grön korridor i Stockholm
• Natursidans tips på naturplatser
• Gullringskärret – vacker och varierad sumpskog nära Stockholm