Selektivt torskfiske enar forskare och fiskare

Torsk (Gadus morhua). Foto: Erling Svensen / WWF-Canon

Torskfisket i Östersjön är en ständigt aktuell brännpunkt och har under många år varit en symbol för en misslyckad fiskepolitik inom EU. Vårt torskbestånd lider av den så kallade allmänhetens tragedi, där denna begränsade naturresurs delas av flera länder och ingen tar det nödvändiga ansvaret.

Under 1980-talet var torsken mycket vanligt förekommande i Östersjön vilket banade väg för en växande fiskeindustri som decimerade populationen i takt med att beståndets tillväxt minskade. Genom kraftigare åtgärder mot tjuvfiske, mer strikt förvaltning och framgångsrika lekar har torskbestånden lyckligtvis återhämtat sig rejält sedan dess nedgång i början av 1990-talet. Ett problem som dock kvarstår är Östersjöbeståndets förhållandevis småväxta individer som delvis kan förklaras av det hårda fisketrycket. Fiskeredskapen är inte tillräckligt selektiva och arbetar sig nedåt i storleksklasser till en grad då torskarna inte har hunnit bli könsmogna vilket hämmar beståndets tillväxt. Med projektet ”Mot längdoptimerat fiske i Östersjön” vill man nu åtgärda detta genom en dialog mellan forskare och fiskare där man uppmärksammar de ekologiska och ekonomiska fördelarna med ett selektivt fiske. Projektet är ett samarbete mellan Sveriges Torskfiskares Producentorganisation (STPO) och forskare från Havsfiskelaboratoriet med stöd från stiftelsen Baltic2020.

Det första steget blir att utreda de bakomliggande orsakerna till torskens begränsade storlek och se över möjligheterna till en förbättrad storlekssammansättning hos fångsterna. Om det sedan är möjligt att förändra fångstmetoderna på ett sätt som främjar både tillväxten hos torsken och lönsamheten hos fiskarna går man vidare till steg två och tillämpar denna kunskap praktiskt.

Projektet är unikt i den bemärkelsen att det är ett initiativ från torskfiskare som uppmärksammar ett växande problem och vill åtgärda det för ett fortsatt hållbart fiske. Förhoppningsvis blir samarbetet framgångsrikt och kan inspirera liknande åtgärder hos Östersjöländerna som fiskar denna viktiga nyckelart.

Källa: baltic2020.org