Så skulle Sveriges natur se ut om den delades upp i riksdagen
Ebba Werner, fotograferad på Björkelund mellan Simlångsdalen och Halmstad. Foto: Anders Andersson
Hur skulle Sveriges riksdag se ut om den skulle vara uppdelad efter landets drygt 50 000 kända arter? En illustration över naturens riksdag vill väcka tankar om hur vi behandlar våra medarter.
Anne Sverdrup Thygeson (författare till bland andra ”På naturens axlar” och “Insekternas planet”) har tagit fram en bild av hur de norska arterna skulle ta plats i norska stortinget om de fick en andel baserad på antal arter. Emil V. Nilsson, redaktör på Svensk botanisk tidskrift och Ebba Werner, de blomrika vägkanternas förkämpe, har nu gjort en svensk version. Som bilden här under visar skulle den svenska riksdagen se ut med landets arter på plats i plenisalen. Vi människor utgör 0,002 procent av landets arter, men har i stort sett all makt.
I den svenska naturens riksdag skulle däggdjuren vara minst sagt beroende av stöd från andra grupper. Bild: Emil V. Nilsson efter en idé av Anne Sverdrup Thygeson
Målet med bilden är att väcka tankar och att försöka få fler att föra alla dessa arters talan eftersom de själva varken får någon röst eller alltid någon som tar hänsyn till dem.
– Bilden är både tankeväckande och uppfodrande. Här är representanter för alla de arter som finns i landet och som funnits här i tusentals år. Här finns de i maktens centrum, men har i verkligheten varken makt eller inflytande. Den enda art som har det är människan, vars grupp egentligen inte ens skulle klara riksdagsspärren! Klart är att vi måste bemöda oss om att föra alla dessa arters talan i alla de sammanhang vi kan och har möjlighet, berättar Ebba Werner.
Låt oss säga att riksdagen skulle se ut som på bilden – vilka frågor tror du att ledamöterna skulle kunna enas om?
– De borde kunna enas om att alla måste få ge sig till känna, presentera sig och sina krav på resp. livsmiljö. De kommer arbeta för mångfald av arter och miljöer och mot enfald, bekämpningsmedel och invasiva arter. Förhindra att människans, eller snarare vissa gruppers, egenintresse alltid prioriteras. Hänsyn och långsiktighet måste gälla framtida beslut. Men många motstridiga intressen gör att någon idyll kan inte förväntas!
Tycker du att dagens mänskliga ledamöter tar tillräckligt med hänsyn till de andra arterna i landet?
– Nej! I den nu pågående valdebatten tycker jag frågor kring den biologiska mångfalden helt fallit bort trots att det är frågor som handlar om allas vår existens. Rödlistan och därmed våra hotade arter är lång och berör många miljöer: skogs- och jordbruksmark, vatten som hav, sjöar och åar osv. Många beslut vittnar om snävt kortsiktigt ekonomiskt tänkande och okunskap om naturen, dess samband och vårt beroende av den. Det finns också starka påtryckningar från exempelvis kemiindustrin för bekämpningsmedel. Dessutom finns ofta en oförmåga att hantera flera miljöfrågor samtidigt trots att det är nödvändigt.
