Så sköter sig EU-politikerna i miljöfrågor
Den 25 maj är det EU-val och det är din chans att påverka miljöfrågor som berör dig och en hel världsdel. Vi berättar om Naturskyddsföreningens granskning av hur de svenska EU-parlamentarikerna skött sitt miljöarbete de senaste fem åren.
Bekämpningsmedel i jordbruket, import av illegalt timmer, bottentrålning, hormonstörande ämnen, överfiske, klimatmål, matslöseri, Natura 2000-områden och invasiva arter – det är bara några av de naturrelaterade viktiga frågor som EU beslutar om. Att rösta i EU-valet den 25 maj innebär därför en chans att påverka dessa och många andra frågor som berör dig och en hel världsdel.
Det var ett av huvudbudskapet när Naturskyddsföreningen den 20 mars bjöd in till ett seminarium om EU och offentliggjorde sin rapport om hur svenska EU-parlamentariker skött sig i EU de senaste åren. Politikernas röstningshistorik jämfördes med deras vallöften och Naturskyddsföreningen har gått igenom tusentals beslut med miljökoppling för att kunna sätta betyg på miljöengagemanget.
Resultatet för våra 20 EU-parlamentariker är tydligt. Över lag är de mer miljöengagerade än andra EU-politiker och röstar för det mesta fram miljövänliga beslut. Bäst i klassen är parlamentariker från Miljöpartiet (Isabella Lövin och Carl Schlyter*) och Vänsterpartiet (Mikael Gustafsson) medan Socialdemokraterna, Centerpartiet och Folkpartiet har några få representanter som får betyget “bra” (Åsa Westlund* (s), Marita Ulvskog (s), Marit Paulsen (Fp) och Kent Johansson(c)). Överlägset sämst är Moderaternas fyra parlamentariker som ofta röstar mot progressiva miljöförslag.
Naturskyddsföreningen är noga med att påpeka att EU-valet är ett personval. Det kan vara stor skillnad på personer från samma parti och det gäller att kolla upp personerna som du lägger din röst på noga.
I Naturskyddsföreningens betygsättning har parlamentariker som röstat exakt lika fått olika betyg utifrån hur ofta de lyfter miljöfrågor och lägger förslag. Dessutom får exempelvis Marit Paulsen (Fp) betyget “bra” trots att hon röstade mot skärpta utsläppsminskningar, mot ekologisk mat och för ett storskaligt jordbruk. Naturskyddsföreningen anser att hon jobbat mycket för miljöfrågor i jordbruket och ibland också röstat emot sin partilinje.
En annan intressant kandidat att ta upp är Åsa Westlund (s). Flera socialdemokrater hänvisar alla miljöfrågor till henne och hon är utan tvekan partiets starka miljöröst i EU-parlamentet. Eftersom hon inte ställer upp för omval finns ett visst frågetecken för socialdemokraternas miljöengagemang i nästa period.
I förra EU-valet röstade bara 45,5 procent av den svenska befolkningen och enligt Göran von Sydow, forskare i statsvetenskap vid SIEPS (Svenska institutet för europapolitiska studier), fanns det två huvudanledningar. Den ena var enligt undersökningar att folk tyckte “det var otydligt vad valet handlade om”, den andra att folk helt enkelt hade semester och gjorde annat istället för att rösta. Därför har valet den här gången förlagts tidigare.
När färre röstar ökar också möjligheten för extrema partier att få platser i parlamentet. Många som röstar i EU-valet gör det på grund av missnöje och enligt Göran von Sydow ökar det i takt med att fler partier möts i mitten och gränsen mellan de stora höger- och vänsterpartierna suddas ut. När folk uppfattar många partier som lika, tenderar de att rösta på något som är mer extremt.
Värt för naturintresserade att tänka på är att EU-valet är minst lika viktigt som riksdagsvalet när det gäller naturfrågor. Nu när du vet vad valet handlar om – skriv upp den 25 maj i din kalender. Då har du en viktig uppgift.
* EU-parlamentariker som inte ställer upp för omval.
Källa: Naturskyddsföreningen
