Så ska Sverige uppfylla EU-löften om biologisk mångfald
Till år 2030 ska Sverige förbättra tillståndet för flera naturtyper och arter. Dessutom ska arealen skyddade områden öka.
Sverige har ställt sig bakom EU:s strategi om biologisk mångfald och ska därför genomföra en del åtgärder för att skydda natur, arter och stoppa försämringen av ekosystem. Nu har regeringen beslutat om ambitionsnivån och Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten har rapporterat det vidare till EU.
Ökat skydd med minskad budget
Regeringen har beslutat att skyddet ska öka i samma takt som under perioden 2000–2021, trots kraftigt minskad miljöbudget. Det innebär, enligt Naturvårdsverkets rapport, att den formella skyddade arealen ska öka från 15,5 procent år 2022 till 17,7 procent år 2030. Majoriteten av ökningen beräknas ske till havs (724 000 hektar). Näst störst är “skogsmark och låg fjällskog” med 378 000 hektar.
Våtmarker planeras att öka med 82 000 hektar de kommande sju åren. Det skulle innebära nästan 12 000 hektar per år. Det kan jämföras med att det 2019 skapades 5 500 hektar våtmarker, 2020 lite över 6 200 hektar och 2021 2 200 hektar.
14 arter ska få förbättrad status
Sverige ska också förbättra statusen för 14 arter och 9 naturtyper. Det rör sig om arterna ängshök, årta, större ekbock, alvarmalört, mustaschfladdermus, fransfladdermus, platt spretmossa, klockgroda, lövgroda, långbensgroda, käppkrokmossa, gölgroda, utter och järv. Även naturtyperna alvar, kartshällmark, näringsrik granskog, näringsfattig bokskog, näringsrik bokskog, högmosse, degenererad högmosse och rikkärr ska få förbättrad status.
Dessutom har Sverige gjort en så kallad utfästelse för att inte försämra situationen för sydlig kärrsnäppa, hällebräcka, sandödla, cinnoberbagge, taigafjällfly, kalkgrynsnäcka, större vattensalamander, gulyxne och käppkrokmossa, samt för naturtyperna svämängar, taiga och kalktuffkällor.
– Detta blir ett viktigt första bidrag från Sverige till det gemensamma arbetet med att skydda och återställa den biologiska mångfalden inom EU, säger Helene Lindahl på Naturvårdsverket.
I höst ska medlemsländernas utfästelser analyseras av EU-kommissionen för att avgöra om det är tillräckligt för att målen i EU:s strategi om biologisk mångfald ska nås.
Läs även
• Nya budgeten “en naturvårdsslakt”
• Sveriges regering motarbetar EU:s naturförordningar
• WWF och Birdlife vädjar till politiker: Förstå allvaret
• Budgeten för värdefull natur kapas hårt
Källor: Naturvårdsverket och Rapporten “Redovisning av uppdrag att rapportera utfästelser“