Torkan slår hårt mot delar av naturen, men många arter klarar åtminstone något års torka. Foto: Jonn Leffmann, CC BY 3.0, Länk
Hur påverkas naturen av den extrema torka som drabbat landet i maj och delar av juni?
Det har varit extremt torrt och varmt i maj och många länder i världen upplevde sina varmaste majmånader någonsin, däribland Sverige. Det är fortfarande väldigt torrt i markerna och de små grundvattenmagasin sjunker snabbt i stora delar av landet. I många fall närmar sig nivåerna de lägsta som uppmätts för årstiden, rapporterar SGU. Det råder också stor brandrisk i nästan hela landet även om viss nederbörd anlänt på några håll. Torkan har naturligtvis en stor påverkan på naturen. I takt med att bäckar, myrar och andra våtmarker torkar ut drabbas exempelvis groddjur, fiskar, musslor och andra fuktkrävande arter.
Enligt Naturvårdsverket kan träd som växer uppe på hällmarker dö av vattenbrist under torrår och andra arter är extra känsliga.
– Några arter är mycket kräsna med sin livsmiljö och trivs bara under vissa fuktighetsförhållanden i marken under vissa larv- och puppstadier kombinerat med att vissa värdväxter måste finnas i ett område. Flera sådana arter är hotade och har liten utbredning, och de kan drabbas hårt av några år med torra förhållanden.
LÄS ÄVEN: • Flera värmerekord slagna i Sverige i maj och torkan fortsätter
Torkan slår också hårt mot skörden av bär i naturen och både grödor och boskap i jordbruket. Det behövs regn snart för att inte blåbärssäsongen ska bli rejält försämrad och även hjortonen är i fara.
Ek med ekstyltmal. Foto: Erik Hansson
Däremot verkar det vara ett bra år för insekter som den snedstreckade ekstyltmalen som gör ekarnas blad vita och bruna, men också för den röda tallstekeln som lever av barr och det spås även bli ett getingår. Insekter som lever i marken har också en naturlig förmåga att överleva torka, förklarar Katarina Hedlund, professor i biodiversitet, vid Lunds universitet, för SVT Småland.
– Många av dem som kryper och flyger runt lever också som larver nere i marken. De har förmåga att ladda upp med glykol när det blir torrt. Därför kan de bli infrysta och uttorkade utan att dö.
LÄS ÄVEN: • Vattna trädgården utan att slösa
Hur går det då för fåglarna? Niklas Aronsson, presskontakter och redaktör Vår Fågelvärld, meddelar att han tror att det generellt är rätt bra för fåglar som häckar under den här perioden.
– De rapporter jag fått hittills antyder att det är bra kullar i år av det mesta. Visst har det också varit problem för de par som lagt ägg under takpannor i städerna. Där har det blivit för varmt. Men det torra varma vädret gör ju att det är stabilt och finns mat i form av mätarlarver. Torka är inte ett jätteproblem under den period som varit hittills. Fåglar svettas inte, har väldigt koncentrerad urea, och får i sig vattnet via maten i första hand. Däremot blev häckstarten försenad till följd av det kalla vädret som föregick den varma perioden.
Susanne Åkesson, professor i zooekologi, vid Lunds universitet, påpekar också för SVT Småland att fåglar klarar torka bättre än många andra arter eftersom de kan flyga långa sträckor för att hitta vatten.
– Men de tvingas ödsla mycket energi. Fler våtmarker behöver återställas och dammar anläggas för att få tillbaka en variation i landskapet där vatten ingår.
Även Naturvårdsverket lyfter vikten av flera våtmarker för att klara av torka.
– De flesta arter klarar av att återetablera sig om det handlar om vattenbrist under ett eller några få år. Växter kan till exempel ha frön i marken i flera år vilka kan gro när omständigheterna är lämpliga. Växter kan även spridas genom frön och sporer från närliggande områden där arten klarat torkan. Permanent vattenbrist som kan orsakas genom till exempel dikning av våtmarker gör att de dikade områden inte längre kan användas av flertalet våtmarksarter, skriver Naturvårdsverket.
