Så påverkas humlor av varmare klimat
Mörk jordhumla. Foto: Erik Hansson
Många insekter uppskattar värme och kan komma att gynnas av ett varmare klimat, men för humlor kan både värmeböljor och köldknäppar utgöra ett problem.
Det är forskare vid Imperial College i London som undersökt hur temperatur påverkar humlor av arten mörk jordhumla, som är vanlig även i Sverige.
När det var 15 grader eller kallare flög bara de största humlorna medan de mindre individerna håll sig stilla. De få humlor som flög höll sig även till kortare på flygturer på ungefär 100 meter, vilket kan jämföras med upp till 3 kilometer som uppmättes när temperaturen var optimal.
Den optimala temperaturen verkade vara 25-27 grader, men när det blir varmare än så blev humlorna allt mer benägna att hålla sig i närområdet.
Det är inte så enkelt som att humlor vill ha det varmare
Enligt IPCC-rapporterna beräknas temperaturen öka med 2-4 grader fram till år 2100. För humlor skulle den globala uppvärmningen kunna innebära att de oftare får uppleva sin optimala temperatur och därmed får lättare att hitta mat och blir effektivare pollinatörer. Men det är att förenkla slutsatsen, menar forskarna bakom studien.
– Våra resultat tyder emellertid också på att om omgivnings temperatur oftare passerar 30℃, till exempel som en följd av förlängda värmeböljor, kan detta ha skadliga effekter på viktiga beteenden som ligger till grund för humlekoloniernas hälsa, skriver de.
Ökad kyla om våren kan bli svårt att hantera
Forskarna berättar även att det omvända gäller. Vi är vana att se humlor bland de första insekterna på våren. Det är trots allt en fördel med att ha tät päls. Men långvariga köldperioder, som förutspås bli vanligare under årets första månader på grund av klimatförändringarna, kommer att drabba humlor eftersom de oftast inte lagrar tillräckligt med mat för att klara sig under längre perioder.
– Dessa risker är särskilt relevanta för pollinatörer med “fasta kolonier” som humlor, som inte flyttar sin position inom en säsong om förhållandena blir ogynnsamma. Detta kan eventuellt ge en ytterligare förklaring till varför förluster har observerats vid artens södra utbredning, säger rapportförfattaren Daniel Kenna från Department of Life Sciences (Silwood Park).
Källor: Imperial College London och Functional Ecology
